Kommunals utredare
Fakta, analyser och kommentarer
Fakta, analyser och kommentarer
Gästblogg av rapportförfattaren och forskaren Anneli Stranz. Att utbilda, rekrytera och behålla personal i äldreomsorgen har varit ett problem under lång tid och i och med den pågående ökningen av andelen äldre i befolkning aktualiseras detta ytterligare. Att skapa mer attraktiva arbetsförhållanden för omsorgspersonalen borde alltså prioriteras högt. Resultaten från den nordiska enkätstudie som vi presenterar i rapporten Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? visar en annan utveckling.
Fortsätt läsaDet finns flera villkor i arbetet som försämrats mellan 2005 och 2015. Jag kommer här beskriva hur arbetsbelastningen förändrats i äldreboenden och vilka konsekvenser det får för personalens upplevelser av fysisk och psykisk trötthet. En av de mest påfallande förändringarna i äldreboenden är upplevelsen av att oftast ha för mycket att göra: andelen har ökat från 40 procent till 50 procent mellan 2005 och 2015. Andelen som anger att det dagligen är personalbrist (pga. sjukdom, annan ledighet eller vakanta tjänster) har ökat från 12 till 18 procent. Att ha för mycket att göra och arbeta utan tillräckligt många i personalgruppen ökar både den fysiska och psykiska belastningen i det vardagliga arbetet. Detta försämrar personalens handlingsutrymme och därmed relationen till de äldre.
Med omsorgspersonalens egna ord – som svar på frågan om vilka orsaker som under det senaste året fått dem att allvarligt funderat på att lämna arbetet – beskrivs situationen såhär:
”Fler vårdtagare med större vårdbehov, mer stress, mer arbetsuppgifter men inte mer tid.”
”Eftersom det är hög personalbrist, sjukluckor varje dag, för högt arbetstempo, vi ska hinna med mer och mer utan att vi varken får mer tid eller resurser.”
I rapporten redovisas också hur personalen påverkas av arbetsvillkoren och då jämför vi hur upplevelsen av psykisk och fysisk trötthet förändrats över perioden. I äldreboenden har den kroppsliga tröttheten ökat markant. År 2015 är det 41 procent som uppger att de i stort sett alltid är fysiskt trötta efter dagens arbete jämfört med 29 procent tio år tidigare. Det är nästan dubbelt så många som tio år tidigare. Drygt en fjärdedel anger 2015 att de i stort sett alltid har ont i ryggen och lika många känner sig psykiskt uttröttade efter ett arbetspass. Dessa reaktioner på vardagens villkor i äldreboenden har också betydelse för personalens överväganden att lämna äldreomsorgen . Av dem som svarat att man i stort sett alltid är kroppsligt eller psykiskt uttröttad eller har ont i ryggen efter arbetet anger omkring 70-80 procent att de övervägt att sluta vilket är minst tre till fyra gånger mer jämfört med om man aldrig har dessa problem.
Några av respondenterna beskriver situationen såhär:
”För tungt arbete, har ont i kroppen, det är tungt både fysiskt och psykiskt.”
”Slitsamt och tungt jobb, man känner det i längden, stress, mycket att göra som man inte hinner göra klart.”
”Den psykiska och fysiska belastningen börjar allt mer kännas av i kroppen. Det är för stressigt. För mycket pappersarbete som tar tid från själva jobbet.”
I kommande rapport pekar vi på fler problematiska aspekter av arbetsvillkoren i äldreomsorgen som kan förbättras för att minska påfrestningarna för personalen och skapa ett mer attraktivt arbete. Detta borde vara en grundförutsättning för att kunna både rekrytera och bibehålla utbildad personal. Omsorgspersonalen är en central resurs för att skapa en värdig äldreomsorg . Trots det tycks deras villkor förbli osynliga och personalens erfarenheter förefaller inte användas som en drivkraft i utvecklingen av äldreomsorgens organisering eller i planerandet inför framtidens utmaningar med en åldrande befolkning. Tvärtom visar rapporten en annan bild: villkoren har i flera avseenden försämrats. Förutom att det leder till att personalen inte vill stanna kvar och att ohälsan i yrkesgruppen ökar så påverkar det vilken omsorg äldre personer kan erhålla. En värdig omsorg kräver värdiga arbetsvillkor.
Rapporten Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? publiceras på www.socarb.su.se den 15 februari 2017 och diskuteras samma dag på ett seminarium på Kommunal. Studien har finansierats av forskningsrådet Forte.