Kommunals utredare

Vägar till friskare arbetsplatser i vård och omsorg

Insikter om arbetsmiljöns betydelse för sjukskrivning har ökat med tiden, men inte tillräckligt snabbt för att flytta fokus till effektivare åtgärder som förebygger risker i alla arbetsplatser, där människor arbetar för att skapa förutsättningar för ett tryggare, värdigare, friskare och självständigare liv för andra människor; det är vad vård och omsorg handlar om. Nu är det bråttom att flytta blicken från individ till organisation, för mer än var femte kvinna i vård och omsorg i särskilda boendeformer för äldre och funktionshindrade personer har påbörjade sjukfall som är 14 dagar eller längre.

Sjukskrivning i vård och omsorg

Efter att successivt ha minskat från de höga talen under 2000-talets första decennium började sjukfrånvaron öka igen under 2010. Sedan dess har den fortsatt att öka, men ökningen har varit snabbare inom branscher där arbetet medför kontakter/relationer mellan arbetstagare och servicetagare, så kallade kontaktyrken.

Kommunals analys av Försäkringskassans senast uppdaterade statistik visar på att branscher inom vård och omsorg svarar för flest antal påbörjade sjukfall, längre än 14 dagar, per 1000 sysselsatta. I figur 1 nedan visas att branschen vård och omsorg i särskilda boendeformer för äldre och funktionshindrade personer har flest sjukfall; kvinnor i branschen har 206 sjukfall per 1000 sysselsatta, vilket motsvarar mer än var femte kvinna sysselsatt i branschen (1).

Tillsammans sysselsätter branscherna som redovisas i figur 1 cirka en halv miljon anställda som yrkesarbetar med vård och omsorg om äldre och funktionshindrade i särskilda boenden eller i vård- och omsorgstagares hem, med daglig verksamhet eller personlig assistans för funktionshindrade, med barnomsorg i förskolor, med ungdomar i ungdomsboende, med missbrukare i särskilda boenden, med barn och ungdomar i flyktinghem, mm. Många av dessa är medlemmar i Kommunal.

Men det totala antalet sysselsatta i vård, omsorg, sociala tjänster och utbildning är cirka 1,3 miljoner, tre gånger så stort som de redovisade branscherna sammanlagt, vilket enligt Försäkringskassan ger ett stort genomslag på den totala sjukfrånvaron i samhället. (2)

Som det inledningsvis nämnts har sjukfrånvaron fortsatt att öka, särskilt inom de branscher där arbetet utmärks av relationer/kontakter mellan anställda och servicetagare. De flesta av branscherna som karaktäriseras av dessa egenskaper återfinns i vård och omsorg och i skola, som ofta är kvinnodominerade.

Figur 2 nedan belyser sjukskrivningens utveckling under perioden 2011-2015 i den mest drabbade branschen vård och omsorg i särskilda boendeformer för äldre och funktionshindrade personer.

Inom branschen vård och omsorg i särskilda boendeformer för äldre och funktionshindrade personer rapporteras mer än dubbelt så många påbörjade sjukfall, 14 dagar eller mer, per 1000 sysselsatta jämfört med genomsnittet för hela arbetsmarknaden. Detta gäller alla år mellan 2011-2015. Utöver det har antalet sjukfall per 1000 sysselsatta ökat snabbare i branschen jämfört med genomsnittet för hela arbetsmarknaden.

Vad kan höga sjuktal förklaras av?(3)

Arbetsmiljöverkets undersökning (4), genomförd under samma period (2014/2016), visar att högst andel sysselsatta i vård och omsorg; sociala tjänster samt utbildning cirka 28 procent (21 procent av männen och 30 procent av kvinnorna) rapporterar att de under de senaste 12 månaderna haft ”kroppsliga eller andra typer av besvär till följd av arbetet”. Motsvarande andel för hela arbetsmarknaden är cirka 18 procent.

Även antalet anmälda arbetsolycksfall som leder till sjukfrånvaro är relativt vanligare inom vård och omsorg; sociala tjänster. Kvinnor i denna näringsgren anmäler arbetsolycksfall med sjukfrånvaro nästan lika ofta som kvinnor i näringsgrenen tillverkning.

Enligt Arbetsmiljöverket har kvinnor i vård och omsorg; sociala tjänster tillsammans med kvinnor i näringsgrenen offentlig förvaltning och försvar hade högst andel anmälningar om arbetssjukdomar orsakade av organisatoriska och sociala faktorer. Också bland männen toppar de som är sysselsatta i vård och omsorg; sociala tjänster antalet anmälda arbetssjukdomar orsakade av organisatoriska och sociala faktorer. Det handlar ofta om arbetsmängden i relation till avsatt tid för att utföra det eller för hög arbetstempo, samt problem i relationerna på arbetsplatsen. Relationsproblem på arbetsplatsen kan uttrycka sig i samarbetsproblem, mobbning, utfrysning och trakasserier.

Arbetet i vård och omsorg skapar relationer i flera dimensioner- relation till kolleger, chefer, vård- och omsorgstagare och vård- och omsorgstagares anhöriga. Det kan betraktas som ett ”relationsintensivt” arbete med krav på socialt samspel.

Organisatoriska och sociala arbetsmiljöfaktorer

Insikter om arbetsmiljöns betydelse för sjukskrivning har ökat med tiden, men inte tillräckligt snabbt för att flytta fokus till effektivare åtgärder som förebygger risker i alla arbetsplatser, där människor arbetar för att skapa förutsättningar för ett tryggare, värdigare, friskare och självständigare liv för andra människor; det är vad vård och omsorg handlar om. Stora och återkommande brister i organisationen kan negativt påverka arbetsglädje och engagemang hos anställda, det kan skapa jäkt och försvåra återhämtning, som i sin tur har negativa konsekvenser för vård- och omsorgstagare. Vidare kan detta leda till en känsla av otillräcklighet hos anställda och väcka ”dåligt samvete”, så kallad samvetsstress. Brister i den organisatoriska arbetsmiljön kan även påverka den fysiska hälsan(se Arbetsmiljöverkets sammanfattning i föregående avsnitt).

Kommunal har i en kvalitativ studie 2013 presenterat medlemmars erfarenheter av kränkning och mobbning i hemtjänsten, på boenden, på vårdavdelningar, i skolmatsalen eller i kollektivtrafiken. Kränkning kan riktas från servicetagare, anhöriga till servicetagare, kolleger eller arbetsledare(5). Att mobbning inte är ovanligt förekommande kunde även visas i en kvantitativ studie som Kommunal hade presenterat under samma period. Cirka 8 procent av medlemmarna hade under 2012 upplevt mobbning minst en gång i veckan. Bland de som rapporterat att de vid behov kunde få stöd från chefen var dock andelen som upplevt mobbning betydligt lägre, vilket stödjer det sociala stödets positiva inverkan på arbetsmiljön. Arbetsbelastning är en annan organisatorisk faktor som belysts i denna kvantitativa studie. Över 75 procent i äldreomsorgen upplevde jäkt minst en gång i veckan. Cirka en tredjedel i hemtjänsten avstod från att ta kortare paus, t.ex. kisspaus, minst en gång i veckan p.g.a. för låg bemanning.(6)

Förutom fakta som här refererats till finns en rad olika forskningsstudier som visar på samband mellan faktorer i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön och sjukskrivning. Kvinnodominerade branscher i offentlig sektor har särskilt uppmärksammats i en rad olika forskningssammanställningar, som bl.a. Arbetsmiljöverket låtit ta fram, och som tydligt pekat på diskriminerande strukturer och organisations faktorer som viktiga förklaringar. Men i debatten om sjukskrivningen läggs fortfarande mer fokus på individperspektiven framför organisationsperspektiven.

Vägar till friskare vård och omsorg

Debatter och analyser har också öppnat vägar som rätt bevandrade kan leda till friskare arbetsplatser och lägre sjuktal:

• Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4), föreskrifter 

Dessa föreskrifter gäller sedan 31 mars 2016 och reglerar kunskapskrav, mål, arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling. De förtydligar vad arbetsgivare och arbetstagare ska göra inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det finns också en vägledning till föreskrifterna: AFS 2015:4 (H457), bok.

• Åtgärder för friskare arbetsplatser i kommuner och landsting, Avsiktsförklaring

Avsiktsförklaringen är ett dokument som i nio punkter beskriver överenskommelse om partsgemensamma åtgärder för bättre riskförebyggande, snabbare rehabilitering och bättre omställning.

• Lyckade försök

Vidare finns arbetsgivare/kommuner som genom aktiva åtgärder minskat sjukskrivningen hos sina anställda eller ökat hälsan på arbetsplatsen och förebyggt risker. Ett exempel är Torsby kommun, som förebygger risk för långvarig sjukskrivning genom att erbjuda en insats i form av en sex veckor lång kurs om stress och förändringsprocesser som företagshälsovården håller. Under kurstiden får den anställde förebyggande sjukpenning. Ett annat exempel är försöket i hemtjänsten i Skönsmon, Sundsvall, som genom ökat inflytande hade bidragit till ökad arbetsglädje hos anställda och högre kvalitet i omsorgen.

 

Notförklaringar 

(1)Totalt antal sysselsatta i branschen är 127 147, varav 115 979 är kvinnor

(2) Försäkringskassan: statistikbilaga till pressmeddelanden, november 2016

(3)  Förtydligande: Arbetsmiljöverkets uppgifter i detta avsnitt riktar sig till näringsgrenen vård och omsorg; sociala tjäns-ter generellt, medan särskild fokus legats på branschen vård och omsorg i särskilda boendeformer för äldre och funktionshindrade personer i avsnitten som beskriver sjukfrånvaron.

 (4) Arbetsmiljöverket (2016). Arbetsskador 2015.

(5)Kommunal 2013. Det räcker inte att göra rätt.

(6)Kommunal 2013. Stress och låg bemanning i äldreomsorgen- Kommunals medlemmar 2012.