Kommunals utredare

Heltid som norm eller arbetstidsförkortning – varför välja?

Ett av Kommunals viktigaste krav är att heltid och tillsvidareanställning ska bli norm på hela arbetsmarknaden. Samtidigt har Kommunal en vision om att arbetstiden ska förkortas till 30 timmars arbetsvecka. Det kan se ut som en motsägelse, men det handlar om olika saker.

Fortsätt läsa

Hälften av medlemmarna i Kommunal arbetar deltid. Fyra av tio anger som skäl att de inte erbjudits en heltidsanställning. Deltidsnormen i kvinnodominerade sektorer, som exempelvis inom äldreomsorgen, är förmodligen samhällets största jämställdhetsutmaning eftersom skillnaden mellan en deltid och en heltid för många är skillnaden mellan att kunna försörja sig – och att inte kunna göra det.

Arbetstidsförkortning för alla är en vision för att ge arbetstagare mer tid för fritid, obetalt hemarbete eller delaktighet i samhället.

Arbetstidsförkortning kan drivas parallellt med heltid som norm då kravet på heltid som norm egentligen en strävan efter att uppnå heltidsinkomst som norm.

Hur många arbetstimmar som motsvarar heltidsarbete är en annan fråga. I flera av Kommunals kollektivavtal är veckoarbetstiden för heltid redan idag kortare än 40 timmar, till exempel är veckoarbetstidsmåttet för medlemmar som arbetar på schema inom landstingen 37 timmar.

Om facket ska förhandla fram en arbetstidsförkortning blir motkravet förmodligen att avstå från löneökningar. Det är problematiskt ur ett jämställdhetsperspektiv då Kommunal vill se en omfördelning så att anställda i kvinnodominerade yrken får högre löneökningar än andra mansdominerade grupper. Om arbetstidsförkortning ska genomföras utan att hota jämställdheten får den inte påverka löneutvecklingen i kvinnodominerade sektorer negativt.

Ytterligare en risk med en arbetstidsförkortning i kvinnodominerade sektorer är att den ojämställda fördelningen av hemarbete förstärks. Kvinnor får inte en minskad arbetsbörda om de direkt ersätter det minskade antalet betalda arbetstimmar med obetalda arbetstimmar i hemmet.

Heltid som norm på hela arbetsmarknaden lägger grunden för ett jämställt arbetsliv. Normen sätter fokus på de strukturer som systematiskt missgynnar anställda i kvinnodominerade sektorer. Normer som innebär sämre villkor för kvinnor behöver ersättas med nya normer, som förbättrar villkoren och stärker kvinnors möjlighet till egen försörjning. Hur många timmar som den heltidsnormen vilar på är en annan fråga.

Inlägget är en omberarbetning av ett avsnitt ur Kommunals jämställdhetspolitiska program ”Jämlik jämställdhet”.