Kommunals utredare
Fakta, analyser och kommentarer
Fakta, analyser och kommentarer
Det är avgjort. Affärsmannen Donald Trump har blivit världens mäktigaste man. Han vann över en kvinna som vigt hela sitt liv åt politiken. En av de mest kompetenta och politiskt erfarna presidentkandidaterna USA någonsin skådat.
Men det här visade sig inte spela någon roll. Affärsmannen ansågs vara bättre än politikern. Han med sina stora företag och miljarder dollar mot hennes politiska etablissemang. Hillary Clinton, den ondskefulla och repressiva politikern. Staten, som vi inte längre ska lita på, mot Donald Trump, ”den skickliga och goda affärsmanen”, VD:n, den som per automatik också därför bör förstå hur man styr ett land.
Så ser det ut överallt i världen. I flera år har vi matats med bilden av den ondskefulla staten med dess politiker. Och att om marknadens principer bara får gälla så kommer allt att gå bra. Att de som egentligen är de goda och vet bäst för oss medborgare är företagen, VD:arna och riskkapitalisterna.
Denna ”sanning” eller snarare ”osanning” är självaste kärnan i debatten kring vinster i välfärden.
Det blev tydligt igår, när regeringens tillsatta utredare Ilmar Reepalu presenterade sin utredning om vinster i välfärden. Flera av de borgerliga debattörerna och partiledarna gick nämligen i taket. Anledningen var att utredningen inte tyckte det var en bra idé att företag skulle få ta ut obegränsat med vinst.
Företagen är alltså goda, så länge de får ta ut obegränsat med vinst.
Men vi vet att det inte stämmer. För att etablera den bilden har man taktiskt misstänkliggjort staten och kommunernas uppdrag. Påstått att offentlig verksamhet varit ineffektiv och att politikerna i sin tur varit korrupta. Helt bortsett från de år av erfarenhet som den offentliga verksamheten har plockat på sig. För att sedan fritt fram ge utrymme till miljardärer, VD:ar och riskkapitalister, så kallade affärsmän och påstå att det är dem vi ska lita på och inte den verksamhet och de politiker som vigt hela sitt liv till att just bedriva den verksamheten.
Konsekvensen av dessa antaganden är tydligare än någonsin. Det handlar inte bara om att miljarder av våra skattepengar går till riskkapitalister. I det långa loppet handlar det om att vi misstänkliggör allt som har med det offentliga att göra. Inklusive högt erfarna topppolitiker. Och affärsmän som Trump kan beredas väg att sprida osanningar.