Kommunals utredare
Fakta, analyser och kommentarer
Heltid som norm är en jämställdhetsfråga, inte en kvinnofälla
Kanske är det heltid och inte deltid som är en kvinnofälla? Det kanske är värre att kombinera heltidsarbete med ansvaret för hem och familj? Det finns ju andra värden än pengar, t. ex hälsa och välbefinnande! Detta resonemang kan vi läsa i en artikel i SvD, som är en del av en artikelserie om tid och arbete. Det finns några problem i artikeln och med de perspektiv som presenteras där. Dessa problem gäller synen på ekonomisk beroendeställning och jämställdhet.
Forskare har i en rapport, som undersöker deltidsarbete i Norden, hittat att deltidsarbete inte nödvändigtvis innebär ett så stort bortfall i pension. I räkneexemplet var bortfallet av pension mellan fyra och sex procent, detta med 75 procent av heltid under tio år. Deltid har alltså inte så stora ekonomiska konsekvenser, står det i artikeln. Detta gäller särskilt för låginkomsttagare eftersom de får kompensation från staten. Och kvinnor har ofta lägre pension ändå, oavsett om de arbetat deltid eller heltid eftersom kvinnors lön är lägre än mäns och överlag lönearbetar färre år. Vidare kan vi läsa att heltid kan leda till högre utgifter eftersom man då behöver mer barnomsorg och kanske inte själv hinner städa och laga mat och då behöver använda dyrare alternativ som färdigmat och tjänster för städning. Heltidsarbete kan också leda till att kvinnor sliter ut sig och blir sjukskrivna, något som har större ekonomiska konsekvenser än deltidsarbetet, säger forskaren bakom fyndet.
För det första: Att den ekonomiska förlusten inte blir så stor på grund av stöd från staten i form av garantipension eller för att pensionen ändå redan är låg är svaga argument för att deltidarbete inte är ett problem för många kvinnor. Dessutom är exemplet med 75 procent av heltid under 10 år inte representativt för Kommunals medlemmar. Kommunals rapport Halva arbetstiden, hela ansvaret visar att kvinnor i arbetaryrken i välfärdssektorn arbetar deltid under en stor del av sitt yrkesliv samt att många arbetar kort deltid, alltså 40 procent eller mindre av en heltid. För det andra: Deltidsarbetet, som är väldigt utbrett i Kommunals branscher och kvinnodominerade yrken, leder till minskad ekonomisk självständighet för Kommunals medlemmar, de allra flesta kvinnor. Deltidsarbete ger en deltidsinkomst och riskerar att placera många människor i en väldigt tuff och osäker ekonomisk situation eller i beroendeställning till t. ex sina partners.
Ett problem i artikeln är att den diskuterar frivilligt deltidsarbete. Att individider väljer att leva sina liv som de vill är inte problemet. Problemet är att frågan om deltid handlar om strukturer som styr och begränsar många människor. SCB:s arbetskraftsundersökning visar att en stor andel av de kvinnor som arbetar deltid vill arbeta heltid. Många arbetar alltså ofrivilligt deltid. Artikeln förmedlar att kvinnor tar ett större ansvar för hemmet och familjen, men placerar inte in det i ett större perspektiv där det får vara en del av förklaringen till och förståelsen för varför kvinnor faktiskt tjänar mindre pengar och har lägre pension än män. I rapporten Halva arbetstiden, hela ansvaret går det att läsa mer om kvinnors deltidsarbete. I den framgår bl.a. att deltidsarbete är vanligare bland de som är visstidsanställda, deltidsarbetet är alltså kopplat till otrygghet på flera vis.
Syftet med artikeln i SvD är att förmedla att deltid kanske inte är så farligt för den enskildas ekonomi – speciellt om man redan är låginkomsttagare eller lever i en relation där den andra parten får bättre lön och högre pension. Artikeln missar att jämställdhet handlar om människors lika villkor och möjligheter att forma sina liv. Den missar att deltidsarbete – oavsett om det beror på att arbetsgivaren inte erbjuder heltid, att man inte orkar arbeta mer på grund av dålig bemanning och arbetsmiljö eller att man behöver ta ett stort ansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbetet – är något som begränsar många kvinnors ekonomiska självständighet och är en del av en ojämställd arbetsmarknad. Arbetet för heltid som norm är en viktig jämställdhetsfråga och en fråga om möjlighet till egen försörjning för kvinnor i arbetaryrken.
Textförfattare: Madeleine Ehlin, praktikant på utredningsenheten
Utredningsenheten
