Kommunals utredare
Fakta, analyser och kommentarer
Höjda skatter påverkar inte Kommunals medlemmar
I förra veckan läckte nyheten att skatten för de med högre löner ska höjas. Förslaget är en del av den nya budgeten och innebär som mest att de med en inkomstlön på över 38 000 kronor i månaden ska få betala cirka 100 kronor mer i skatt.
Som förväntat väckte det här stort agg hos borgerligheten. På Expressens ledarsida tyckte man, med rubriken ”Straffa inte de som sliter dag och natt”, att lösningen inte alls var att höja skatten för arbetstagare. Lösningen var istället att stoppa skatteslöseriet i de ”demokratiprojekt” som finns i förorten. Med den poängen önskade jag själv att författaren i sin analys också skulle lyfta upp de miljarder kronor som förvinner i skatteparadis varje år. Eller att riskkapitaliser inte skulle kunna tjäna pengar på skattefinansierad verksamhet. Men så var inte fallet. Det räknades tydligen inte som slöseri. Slutklämmen var istället att det helt enkelt inte fanns någon tilltro till höjda skatter.
På Twitter påstod en från Moderata ungdomsförbundet att regeringen nu i och med höjda skatter faktiskt ger sig på ”minoriteter” i samhället. Alltså de i samhället som tjänar mer än 38 000 kronor i månaden. En annan från Moderaterna tyckte att det var rent ut sagt förkastligt eftersom den ”ensamstående mamman som jobbar på sjukhus”, nu skulle få se sin lön krympa – en samhällsgrupp som Alliansen fram till förra veckan inte alls hade brytt sig särskilt mycket om.
Frågan om huruvida ensamstående sjuksköterskor verkligen tjänar mer än 38 000 kronor lämnar jag till andra fackförbund. Däremot kan jag med säkerhet säga att den ensamstående mamman som jobbar som undersköterska inte ens är i närheten av 38 000 kronor i månaden. År av statistik och resultat visar en utveckling långt ifrån det som högern försöker inbilla oss. Medellönen för en undersköterska uppräknat i heltid ligger på knappt 24 000 kronor.[1] Tyvärr stannar många undersköterskor också på den här lönen och har inte möjlighet till samma lönekarriär som resten av arbetsmarknaden. Bara en fjärdedel av alla undersköterskor och vårdbiträden inom äldrevården tjänar mer än cirka 26 000 kronor i månaden. Inom privat sektor tjänar man ännu mindre.
Att skattehöjningar mot just dessa personer är orättvist är därför ren påhitt. Att regeringen skulle ”straffa” denna grupp likaså.
Kommunal arbetar aktivt för att arbetare inom välfärdssektorn ska få chans till samma lönekarriär som resten av arbetsmarknaden. Men tyvärr har de senaste årens politik inte alls varit behjälplig. Bland annat har ökade privatiseringar inom vården bidragit till lönedumpning och sämre arbetsvillkor för arbetstagare. Ojämlikheten i samhället ökar och det har haft flera negativa konsekvenser för just våra medlemmar. Det vi bevittnar nu från borgerligt håll är att man, på ett väldigt enkelt sätt, försöker vinna politiska poänger på fakta som inte alls stämmer. Det Kommunal påpekat i åratal blir helt plötsligt en hjärtefråga för dem. Men syftet är fortfarande densamma. Det vill säga att de rika ska fortsätta få vara rika och de fattiga, lika fattiga.
Tro vad man vill om skatteslöseriet i de så kallade demokratiprojekten i förorten. Själv hoppas jag att de där ynka 100 kronorna i månaden kan hjälpa att förbättra arbetsvillkoren och arbetsmiljön för de som arbetar inom vården. Att kanske ytterligare en person kan anställas inom äldreomsorgen så att arbetsbelastningen blir mindre för resten av personalen och att våra kommuner får mer resurser.
[1] En stor majoritet jobbar inte ens heltid för att de inte har fått ihop tillräckligt med timmar som motsvarar en heltidstjänst.
Utredningsenheten
