Kommunals utredare
Fakta, analyser och kommentarer
Nationell beslutsrätt om CETA, en seger för demokratin
Så kom det för en tid sedan det vi hoppats men inte känt oss säkra på: handelskommissionär Cecilia Malmström fastslog att varje medlemsstats parlament skulle få möjlighet att pröva om de kan godkänna handelsavtalet mellan EU och Kanada – CETA, en seger för demokratin. CETA-avtalet har under ett antal år förhandlats fram under sekretess. Detta långtgående handelsavtal kommer att få inverkan på varje medlemsstat och därför var det ett välkommet besked att det ska hållas en demokratisk debatt i EU:s respektive medlemsländer.
Vad är det då den fackliga rörelsen i Europa och Kanada tillsammans med civilsamhället och även en del politiker har emot detta avtal?
Avtalet, liksom megaavtalet mellan EU och USA TTIP handlar det primärt inte om tullar eller handelsprocedurer (enkelt förklarat tullbyråkrati). Det vi är oroliga för ur Kommunals perspektiv är en oåterkallelig liberalisering av offentliga tjänster, risk för underminering av reglerna för den offentliga upphandlingen samt rätten och skyldigheten för stat, kommun och landsting att kunna fatta beslut om lagar och regler utan att inte riskera bli utmanade av investerares vinstintresse.
- Liberalisering av offentliga tjänster Förhandlarna till avtalet garanterar att offentliga tjänster ska förbli offentliga om vi vill det. Det är just det som är problemet. Avtalet är konsturerat på ett sätt som innebär att de tjänster, eller verksamheter, vi vill undanta och behålla i offentlig regi måste undantas redan i förhandlingarna. Det som blir liberaliserat nu kan inte återtas i framtiden. Om en framtida regering bestämmer sig för att ta bort ett undantag, vilket är möjligt, skulle det i princip inte vara möjligt att få tillbaka samma undantag.
- Underminerad upphandling För bara kort tid sedan fick vi en uppdaterad och förbättrad Europeisk lagstiftning om offentlig upphandling ett regelverk som nu ligger på riksdagens bord. Den ger en möjlighet att ställa sociala krav såsom kollektivavtal i en upphandling. Med CETA kommer vi att riskera att backa tillbaka till ruta ett med de uppenbara brister i upphandlingsreglerna som vi har i dag.
Andra effekter av de föreslagna reglerna enligt en rapport ifrån den Europeiska yrkesfederationen för offentligt anställda EPSU är att undantagen för marknadstillträdet avseende offentliga tjänster bedöms vara så otillräckliga att det kan leda till svårigheter vid upphandlingar. Enligt reglerna kan en upphandlande myndighet få svårt att ställa krav på personaltäthet i en upphandling då upphandlingsreglerna inte godkänner kvantifierbara krav. Ett annat område som kan få en negativ effekt gäller subventionering av mediciner inom högkostnadsskyddet som kan ses som en kvantitativ begränsning och därmed bryter mot handelsreglerna.
- Demokrati. Även om avtalet innehåller en möjlighet för investerare att stämma en stat innebär inte detta att statens rätt och skyldighet i att besluta om nya regler och lagar försvinner, men allt har sitt pris. En av tankarna med systemet är att det ska ha en ”kylande” effekt på lagstiftaren vilja att stifta lagar och regler. Tvistelösningsmekanismen är förmodligen den mest kontroversiella och kritiserade delen i detta avtal.
Under LO:s kongress i juni fattades flera bra beslut som rörde handelsfrågor. Kongressen beslöt bland annat att LO aktivt ska arbeta för:
- Undanta offentliga tjänster oavsett hur de finansieras ur CETA och andra handelsavtal i pågående som framtida handelsavtal.
- Garantera villkoren för offentliga upphandlingar inte undergrävs
- Garantera staters rätt och skyldighet att skapa de regler som behövs
Alla de ingredienser som kongressen inte ansåg höra hemma i handelsavtal ingår i CETA.
Det är nu dags för arbetarrörelsen att syna de svenska politikerna och regeringen om de är beredda att se över konsekvenserna av handelsavtalen.
Utredningsenheten
