Kommunals utredare
Fakta, analyser och kommentarer
Fakta, analyser och kommentarer
Vid halvårsskiftet 2015 beslutade regeringen om en bemanningssatsning inom äldreomsorgen. En miljard kronor avsattes för andra halvåret 2015 och det aviserades om 2 miljarder årligen för åren 2016-2018. Satsningen skulle, om den gick till det den var avsedda för, innebära ytterligare cirka 5 000 helårsanställningar inom äldreomsorgen. Nu kan vi se att en del av pengarna inte betalats ut. Jag misstänker att en stor anledning till detta är LOV – lagen om valfrihetssystem – som inneburit att kommuner infört ett kundvalssystem som bygger på etableringsfrihet och konkurrensneutralitet.
Kommuner som var intresserade av att ta del av satsningen sökte pengarna och i efterhand skulle de redovisa att pengarna verkligen användes till ökad bemanning. Nu när vi ser resultatet av denna satsning kan vi konstatera att 166 miljoner kronor av de sökta 981 inte har kommit till användning utan redovisas som ”oförbrukat belopp” och ska betalas tillbaka. Det innebär att cirka 850-900 helårsarbetare inom äldreomsorgen aldrig anställdes även om det fanns pengar för detta.
Vid en närmare granskning av vilka kommuner som hade störst andel oförbrukade medel finner vi en klar överrepresentation av kommuner som infört LOV. Drygt hälften av Sveriges kommuner har infört LOV men 9 av de 10 kommuner som har högst andel oförbrukade medel är ”LOV-kommuner”. Om vi tittar på de 50 kommuner som har högst andel oförbrukade medel så är 35 av dessa ”LOV-kommuner”.
Kommunal har låtit intervjua ett 30-tal kommuner angående regeringens satsning på ökad bemanning och flera har lyft att det är ett problem att fördela pengarna inom hemtjänsten just för att de har LOV. Att höja ersättningen rakt av går inte eftersom kommunen inte kan säkerställa att pengarna går till just ökad bemanning. De kan inte heller satsa pengarna på hemtjänsten i egen regi där de har möjlighet att styra pengarna till ökad bemanning eftersom det ska råda konkurrensneutralitet. Företagens villkor har i sådana fall fått gått före bättre villkor för de äldre.
Flera kommuner vittnar om att de fått hitta på mer eller mindre innovativa lösningar för att kringgå problematiken med att kommunen inte kan garantera att pengarna går till ökad bemanning inom den privata hemtjänsten. Exempel på sådana lösningar är att man satsat på larm och nattpersonal då de arbetar för både kommunal och privat omsorg eller på ”trygg hemgång”, det vill säga ökat stöd den första tiden efter en sjukhusvistelse, som är oberoende av om de äldre väljer privat eller kommunal hemtjänst.
Det är absurt att en satsning på ökad bemanning inte kommer de äldre till del därför att det inte går att säkerställa att pengarna verkligen går till det de var avsedda för. Då har vi skapat ett system inom äldreomsorgen som prioriterar företagens villkor före de äldres behov.