Kommunals utredare

Fakta, analyser och kommentarer

Hälsoväxling eller en partsgemensam lösning

Regeringens lagförslag Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna  kan inte ha undgått många. Enligt förslaget får arbetsgivare medfinansieringssansvar med 25 procent av sjukpenningskostnaderna för anställd vars sjukskrivning överstiger 90 dagar. Kostnaderna för höga ohälsotal ska växlas mot sänkta arbetsgivaravgifter med 0,16 procent. Syftet är att skapa incitament för effektivare åtgärder mot ohälsa och längre sjukskrivning, som börjat märkas i sjukförsäkringskostnaderna som ökar i allt snabbare tempo. Samtidigt har regeringen uttryckt sin villighet att ta tillbaka lagförslaget, om arbetsmarknadens parter istället skulle presentera en överenskommelse om åtgärder som skulle ge motsvarande effekt som lagförslaget.

Först ut med ett alternativt förslag om partsgemensamma lösningar är Akademikerförbundet SSR som, i rapporten Så minskar vi kommunernas sjuktalEn möjlig partslinje före augusti 2016 lanserade ett sjukomställningsavtal för personer som varit sjuka i minst 180 dagar, är färdigbehandlade och inte befinner sig i en akut sjukdomsfas.

SSR:s viljeyttring för partsgemensamma lösningar är positiv, samtidigt som regeringens förslag kan betraktas som en positiv signal om krafttag mot den arbetsrelaterade ohälsan.

Kommunal efterlyser dock en kraftsamling för riskförebyggande och hälsofrämjande insatser. En investering i anställdas arbetsmiljö och arbetsvillkor skapar ett mer hållbart och friskare arbetsliv, som i sin tur bidrar till ett friskare liv.  

En snabbare väg till ett friskare arbetsliv

Anställda inom kvinnodominerade verksamheter, särskilt i vård, omsorg och skola har flera decenniers erfarenhet av hög sjukfrånvaro och sjuknärvaro som i huvudsak är relaterade till försämrade organisatoriska och sociala villkor. En säkrare väg till lägre sjukfrånvaro och sjuknärvaro kan bara gå genom förebyggande insatser för ett friskare arbetsliv. Men detta kräver bättre insikter och samsyn kring orsakerna.

Arbetsgivare resonerar ofta om att sjukfrånvaro inte enbart beror på arbetslivet och kan därför inte lösas med åtgärder på arbetsplatsen, de menar då att orsaker bör sökas i privatlivet. I enskilda fall ökar risken för sjukskrivning p.g.a. faktorer i privatlivet, som till exempel allvarliga händelser, men det är svårt att tänka sig hur detta skulle bidra med ökning i sjukfrånvaron. Bland annat om detta förs resonemang i antologin Den höga sjukfrånvaron- problem och lösningar (Marklund, Bjurvald, Hogstedt, Palmer och Theorell (red) 2005, sid. 337-343 ) av Sveriges främsta arbetslivsforskare. I antologin diskuteras flera olika aspekter kring sjukfrånvarons ökning 1997-2002. Forskarna efterlyste då (2005) en bättre analys av sjukfrånvaroproblemet. Idag femton år senare är vi tillbaka där vi inte borde vara.

Fördelen idag är att det, utifrån kvalitetssäkrade forskningssammanställningar, förklarar forskare hur faktorer i organisationen kan bidra till ohälsa. Vi vet idag att krav som är för höga i förhållande till resurser kan leda till depression, utmattningssyndrom, ryggbesvär, högt blodtryck och hjärtkärlssjukdomar. Samtidigt vet vi också att det ofta råder obalans mellan krav och resurser i vård, omsorg och skola, där sjukskrivning för psykiska diagnoser ökar snabbare än i andra verksamheter.

Men detta är ingen naturlag, utan kan påverkas. Parterna kan komma överens om insatser för ett friskare arbetsliv och för utveckling av verksamheterna. Verksamhetsutveckling, kvalitativt bra välfärdstjänster och nöjda medborgare hänger samman med motiverade, yrkesstolta och professionella medarbetare. Yrkesstolthet och arbetsmotivering skapar i sin tur mening och känsla av sammanhang- faktorer som har stor betydelse för hälsan. En samsyn om detta kan troligtvis även leda till att vidta åtgärder som skulle vända den negativa utveckling som ökad sjukfrånvaro innebär.

Med mer god vilja, mer samförstånd, mindre ideologisk spänning och mer samhällsfokus borde det vara möjligt att uppnå en trepartsöverenskommelse som både utvecklar arbetsmarknaden och bryter den negativa trenden.