Kommunals utredare

Rapport från New York: ”Varför arbetar svenska kvinnor deltid – ni har ju barnomsorg?”

Fackförbund och kvinnorörelser behöver kroka arm i kampen för kvinnors rätt till en inkomst som det är möjligt att försörja sig på. Den segern är inte vunnen. Tro inte det. Inte i vårt jämställda land Sverige. Inte för arbetarklassens kvinnor. Och inte heller i något annat land, för den delen. Det är inte heller en seger som är möjlig att vinna vid ett tillfälle, utan det måste åstadkommas i ett pärlband av segrar som tas hem – om och om igen.

Under veckan innan påsk deltog jag tillsammans med kollegor på UN Women – Commission on the Status of Women . Temat för årets konferens var ”Women’s empowerment and the link to sustainable development”. Kommunal arrangerade ett seminarium tillsammans med Sveriges Kvinnolobby med rubriken “Trade Union as a Feminist Actor. How and Why Gender Equality is Crucial for Swedish Municipal Workers’ Union”. Medverkande var jag själv, Ulrika Lorentzi och som representanter för Kommunal samt Johanna Dahlin från Sveriges Kvinnolobby och Ann-Christin Ahlberg, riksdagsledamot för Socialdemokraterna.

En fråga som lyftes under seminariet var kvinnors möjlighet till egen försörjning. Kommunals krav är att kvinnor måste få rätt till hela lönen och hela tiden. Det är ett medvetet val att Kommunal talar om heltid som norm och inte som en individuell rättighet. Normen sätter fokus på de strukturer som systematiskt missgynnar anställda i kvinnodominerade sektorer. Normen inom vård och omsorg är att arbeta deltid. Fler än hälften av de anställda gör det idag. Något liknande skulle inte förekomma i en mansdominerad sektor. Inte heller en arbetsmiljö, som i en hel bransch är så dålig att många av de anställda inte orkar arbeta heltid. Genom att sätta fokus på normer istället för individuella rättigheter blir den nu rådande deltidsnormen en angelägenhet för arbetsgivaren att bryta upp, istället för ett individuellt problem som en enskild anställd ska hantera på egen hand.

Att det handlar om normer blev tydligt under seminariet när en representant från ett kanadensiskt fackförbund ställde sig lite frågande till den höga andelen som arbetar deltid i kvinnodominerade sektorer. Ni har ju barnomsorg – varför arbetar kvinnor deltid?, var hennes befogade fråga. I Kanada har de också problem med att kvinnor inte arbetar heltid, men hon var övertygad om att det ”bara” handlar om bristen på barnomsorg.

Vi fick förklara för henne att det visst kan handla om brist på barnomsorg, exempelvis på kvällar, helger och nätter, men att över hälften arbetar deltid i de kvinnodominerade yrkesgrupper som Kommunal organiserar för att de inte får möjlighet att gå upp i arbetstid av arbetsgivaren, eller för att arbetsmiljön är så tuff att de inte orkar arbeta heltid. Kvinnors deltidsarbete handlar i första hand om synen på arbetet i kvinnodominerade sektorer och att deltidsarbetet är så vanligt att det har blivit till en norm som inte ifrågasätts i någon nämnvärd uppfattning. Det trots att heltid är grundläggande för kvinnors möjlighet till egen försörjning.

Fackförbunden behöver kroka arm med kvinnorörelsen över hela världen, och det för att vi tillsammans behöver och kan säkra kvinnors rätt till ekonomiskt oberoende. Facken i Sverige har verktygen för att åstadkomma en ekonomisk omfördelning genom kollektivavtal och avtalsförhandlingar – den feministiska- och kvinnorörelsen har problembeskrivningen och möjlighet att spika fast problem på den politiska dagordningen. Seminariet i New York var ännu ett bevis på detta och dessutom i ett internationellt sammanhang där vi fick möjlighet att diskutera med representanter från bland annat från Taiwan, Kanada, Österrike och Finland.

Johanna Dahlin, projektledare Sveriges Kvinnolobby, berättar om deras arbete, 15:57-rörelsen och #lönheladagen

Ulrika Lorentzi, Kommunal, pratar om betydelsen av facklig feminism

tisdag 29 mars 2016

Av Anna Werkelin Ahlin

KATEGORIER: Fackligt arbete, Förskola, Jämställdhet, Löner, Välfärd