Kommunals utredare
Fakta, analyser och kommentarer
Akut behov av ändrad styrning i välfärden
Det skrev Malin Ullgren häromdagen i Dagens Nyheter angående de som ropar om åsiktskorridor så fort någon säger emot dem och hur det beteendet bidrar till anti-demokratiska krafter. Demokratin var även ett centralt tema på ett seminarium i tisdags på LO om Dan Anderssons nya bok Tak för fattigdom – så skyddar vi demokratin (se även Kristina Mårtenssons blogg).
Karolina Ekholm, statssekreterare på Finansdepartementet och tidigare vice riksbankschef, var inbjuden som en av kommentatorerna. Hon sa att så länge hon var teknokrat hade hon uppfattat politiska beslut och förhandlingar som något politiker gör för att behålla makten, inte för att komma fram till en lösning som är bra för folket. Den bilden fick hon också bekräftad i media. Sen hon börjat jobba på Regeringskansliet ser hon att det är genom förhandlingar, eller ”kohandel”, som demokratisk förankring sker. Och att det är väldigt få som beskriver politiken på det sättet i det offentliga samtalet.
De vågor av New Public Management som svept in över välfärden, som jag har skrivit om i Kommunals rapport Styrning för välfärdsproffs som lanserades häromveckan, har fått kraft av kritiken av demokratisk styrning. Politiker har beskrivits som klåfingriga och demokratiskt beslutsfattande som stelt och byråkratiskt. Det har ställts i kontrast mot marknadsmodeller med privata företag och valfrihet för individen. Nu ser vi resultatet av den förändrade styrningen – en minst lika stel marknadsbyråkrati. Som dessutom försvårar för politikerna att styra mot våra gemensamt beslutade mål.
Demokratisk styrning är svårt. Olika intressen bryts mot varandra för att nå kompromisser som alla kan leva med. Vi har gemensamt beslutat att välfärden i Sverige ska omfatta alla medborgare och fördelas efter behov, inte efter köpkraft. Alla som betalar skatt bidrar till den gemensamma finansieringen. Genom det politiska systemet ska medborgarna komma överens om mål och prioriteringar och sedan på bästa sätt styra så att verksamheten uppnår dessa. Det är viktigt att alla medborgare har insyn i och möjlighet att påverka hur resurserna används samt att styrningen kan ske kostnadseffektivt.
Privata fängelser skapar lobbyorganisation för längre straff
På Kommunals seminarium ”Vad kommer efter New Public Management?”, på ABF-huset i Stockholm 20 januari i år, berättade Per Molander, författare och tidigare generaldirektör för Inspektionen för socialförsäkringen, att 15-20 procent av fångarna i USA sitter i privat drivna fängelser. Han sa att det kan tyckas harmlöst. Det är en sorts hotellfunktion med viss verksamhet för att återanpassa fångarna till samhället. Utvärderingar har visat att de privata fängelserna gör vinst genom att har något mindre lokaler och spara in på verksamheten som återanpassar fångarna. Om återanpassningen lyckas finns det ju risk att marknaden för fängelser minskar. Än mer problematiskt är emellertid hur privatisering av fängelser påverkar demokratin. De privata fängelserna har skapat en ny lobbyorganisation som kraftfullt opinionsbildar för längre fängelsestraff.
I boken The Logic of Collective Action från 1965 beskriver nationalekonomen och samhällsvetaren Mancur Olson den fördel en mindre krets med ett tydligt snävt mål har i en demokrati, jämfört med bredare grupper som strävar efter mer övergripande mål. ”The larger the group, the less it will further its common interests”, som han träffande formulerar det. Fenomenet har fått hans namn – Olsons lag.
På seminariet i ABF-huset kom frågor från publiken om lobbying liknande den de privata fängelserna i USA bedriver finns i Sverige när det gäller styrningen av välfärden. Ingen i panelen svarade riktigt på det, men Per Molander betonade att det saknas tydliga företrädare för de kollektiva aspekterna av välfärden. Professor Mats Bergman, som också deltog i paneldiskussionen och bland annat har skrivit rapporten Upphandling och kundval av välfärdstjänster – en teoribakgrund utgiven av projektet Uppdrag välfärd som drivs av tankesmedjorna Entreprenörskapsforum, FORES och Leading Health Care, sa att lobbying också kan vara bra.
Tidigare på seminariet hade Mats Bergman sagt att han håller med om mycket i Kommunals rapport men att det märks att det är en partsinlaga. Där har han helt rätt. Rapporten är en partsinlaga från en bred grupp med breda mål. I Kommunals stadgar står att förbundet ska tillvarata medlemmarnas intressen på arbetsmarknaden och i samhällslivet i övrigt samt verka för en samhällsutveckling som stärker bland annat social rättvisa, generell välfärdspolitik och jämställdhet. Kommunals kongress 2013 gav förbundet i uppdrag att aktivt delta i att kritiskt utvärdera och hitta alternativ till de marknadsmodeller som har blivit norm i offentlig sektor. Vår kritik av marknadsmodellerna är just att de försvårar möjligheterna att nå de våra gemensamt beslutade mål för välfärden.
Den tredje vågen av NPM – privatisering av finansieringen
Borgerliga debattörer vill sällan tala om vart förändringarna i styrningen av välfärden leder. Ett undantag är Maria Ludvigsson, ledarskribent på Svenska Dagbladet. I dagens tidning skriver hon att de borgerliga partierna måste välja den väg som Centerpartiet har börjat gå, det vill säga en ”modernisering av den generella välfärden för att i stället stegvis införa selektiva ordningar där stöd till dem som behöver går före omfördelning och storskalighet”. Med andra ord, en kraftigt bantad basvälfärd riktad till de mest utsatta medan de som vill ha en välfärd av god kvalitet får betala själva genom egna försäkringar eller tilläggstjänster – välfärd efter betalningsförmåga. Detta kallar forskare den tredje vågen av New Public Management, där inte bara själva välfärdstjänsterna privatiseras utan även finansieringen av tjänsterna.
Vi har inte sett så mycket av den utveckling Maria Ludvigsson efterfrågar i Sverige än, förutom lite privata vårdförsäkringar och tilläggstjänster i hemtjänst. Men den tredje vågen är en logisk följd av marknadslösningar och styrning där vinstintresse får stort utrymme. Det är ett skäl till att behovet av en kursändring är akut och politikens möjlighet att styra välfärden måste stärkas. Som jag och Kristina Mårtensson skriver i vår debattartikel:
”För att Sverige även i fortsättningen ska kunna vara stolta över världens bästa välfärdsmodell krävs en styrning där skattebetalarna upplever att resurserna används effektivt, samt att kvaliteten i tjänsterna är på en nivå där fler är nöjda. Tilliten till både effektivitet och kvalitet riskerar att minska om marknadsstyrningen av välfärden tillåts fortsätta. Därför kräver Kommunal politisk handlingskraft för förändring.”
PS. Det finns en videoupptagning i tre delar från seminariet ”Vad kommer efter New Public Management?” 20 januari 2016 på ABF huset i Stockholm.
Del 1 är min och Oskar Taxéns presentation av rapporten, del 2 är paneldiskussionen mellan Mats Bergman, Heidi Stensmyren, Per Molander och Kristina Mårtensson och del 3 är samtalet mellan civilminister Ardalan Shekarabi (S) och Ulf Kristersson, Ekonomisk-politisk talesperson för (M).
torsdag 4 februari 2016
Av Ulrika Lorentzi
Utredningsenheten
