Är de anställda i välfärden fattiga?

År 1990 var sju av hundra fattiga. År 2030 kan 19 av hundra vara fattiga. Detta är lite fakta från boken ”Tak för fattigdom” av Dan Andersson som diskuterades på ett seminarium på LO. På seminariet medverkade förutom Dan Andersson, jag själv och Karolina Ekholm, statssekreterare, Finansdepartementet.

Den samling av statistik och fakta som tagits fram är såväl kraftfull som problematisk. Utifrån mitt perspektiv från Kommunal blir ju frågan – vilka är de fattiga? Och jag är rätt säker på att många av det fattiga är eller har varit anställda i vården och omsorgen. Därför tog jag upp två saker.

Villkoren för de anställda i välfärden
Pensionen för de som varit anställda i välfärden

När det gäller villkoren så var jag tvungen att börja med frågan om ingångslöner, där mycket av debatten förs idag och som ofta lyft som lösningen på både intergration och arbetslöshet. Det första är att skilja på lön och inkomst. För det är få unga som i servicesektorn plockar ut ingångslönen varje månad. I många branscher – omsorg, handel och restaurang – arbeter stora delar av de anställda deltid och visstidare är mer regel än undantag. Inom äldreomsorgen har 30 procent av de anställda en tidsbegränsad anställning och runt 65 procent jobbar deltid. Och varje år erätts var fjärde person av någon ny. En nyanställd i välfärden under 20 år har mindre än 8 000 kronor i månaden i inkomst och de mellan 20-24 år drygt 10 000 kronor i månaden. Kan de vara rimligt att sänka ingångslönerna. Nej.

Med dessa villkor, som faktiskt präglar hela arbetslivet, inom vården och omsorgen, så blir man ju också fattig som pensionär. 7 av 10 av Kommunals kvinnor som går i pension har helt eller delvis garantipension – det är resultat av ett arbetsliv med deltider, visstider och omhändertagande av familjen. I genomsitt har kommunalkvinnan 11 500 kr i pension i månaden. Är det rimligt att sänka lönerna. Nej.

Detta är en orande bild att så många, främst kvinnor, som arbetar och sliter ett helt arbetesliv är mer eller mindre fattiga. För mig blir det så självklart att Kommunals krav om heltider och fler tillsvidareanställningar är det enda rätta för att kvinnor i vården och omorgen inte ska vara fattiga. Goda villkor till välfärdens anställda är det bästa sättet att bekämpa fattigdomen.

onsdag 3 februari 2016

Av Kristina Mårtensson

KATEGORIER: Äldreomsorg, Arbetsmarknad, Löner, Välfärd

Kommunals utredare