Kommunals utredare

Så kör du kommunens ekonomi i botten

Att inte ge personalen i välfärdssektorn bra villkor är detsamma som att kommunerna sakta, men säkert, sågar av den gren de sitter på. Det finns ett oerhört effektivt sätt att köra kommunens ekonomi i botten. Många kommuner är på god väg att göra just det enligt följande modell:

1. Ge den största yrkesgruppen anställningar och löner som det inte går att leva på!

Fakta: Cirka 60 procent av vård- och omsorgspersonalen arbetar deltid. De flesta ofrivilligt. De deltidsanställda undersköterskorna tjänar i genomsnitt 15 600 kronor. 1 av 8 har en inkomst som ligger under normen för försörjningsstöd för ensamstående utan barn.  I kommunsektorn tjänar ca 30 000 undersköterskor och vårdbiträden högst 8 000 kr i månaden (före skatt!).

2. Slit ut personalen!

Fakta: Vård- och omsorgspersonal stod för 90 000 sjukfall under 2014. Antalet sjukfall i sektorn är 65 procent högre i jämförelse med genomsnittet på arbetsmarknaden.

3. Byt ut personalen!

Fakta: Var tredje anställd inom vård och omsorg har en visstidsanställning. Var fjärde anställd i kommunerna byts ut inom loppet av ett år och varje år skolas 125 000 nyanställda in på det nya jobbet. Varje person som lämnar yrket skapar ett kompetens- och erfarenhetsgap. Erfarna och utbildade medarbetare ska ständigt ta hand om och introducera nyanställda.

4. Vänta på pensionssmällen!

Fakta: Sju av tio kvinnliga pensionärer som tidigare varit medlemmar i Kommunal får garantipension. Ofrivilligt deltidsarbete urholkar kvinnors ekonomiska självständighet och är därmed ett allvarligt hot mot jämställdheten.

Kommunerna går i dagsläget med ekonomiskt överskott

I måndags växlade Kommunal och Sveriges kommuner och landsting (SKL) avtalskrav. 355 000 anställda i arbetaryrken ska få ett nytt kollektivavtal. Inte helt oväntat så anser arbetsgivarna att det är dåliga tider, att lägstalönerna inte ska öka, att lönekraven är för höga och att våra krav i allmänhet är för dyra. De anser att kommunerna helt enkelt inte har råd.

Frågan om de offentliga resurserna är tillräckliga eller inte kan inte besvaras med ett enkelt ”ja” eller ”nej”, eftersom det är en fråga om politisk vilja. Med den brasklappen kan det ändå konstateras att kommunernas ekonomi inte har varit bättre på mycket länge.

Nio av tio kommuner går med ekonomiskt överskott, rapporterar Ekot. ”Intäkterna från skatt på arbete ökar nästa år med 87 miljarder kronor eller med 8 procent, vilket är en historiskt hög ökningstakt.”, skriver Ekonomistyrningsverket i en rapport från november i år. SKL räknar själva med ett överskott på 7 miljarder kr 2016 och 9-10 miljarder kr per år till och med 2019. Att kommunerna inte skulle ha råd, det är helt enkelt inte sant. Trots det är välfärden underfinansierad.

Bra villkor och högre lön skapar en hållbar och långsiktig välfärd

Den ordinarie personalen går på knäna i allt mer slimmade organisationer, medan antalet visstidsanställda stadigt ökar. Utveckling har blivit det samma som effektivisering. ”Effektivisering” som i sin tur innebär att personalen måste springa snabbare. Det här är ett kortsiktigt tänkande med långsiktiga konsekvenser.  För varje krona som välfärden underfinansieras med, multipliceras den kronan mångdubbelt när personal sjukskrivs på grund av stress, när anhöriga tvingas avstå lönearbete för att ta hand om sjuka och när en – det räcker med en – äldre ramlar och bryter lårbenet och hamnar på akuten för att den stressade hemtjänstpersonalen inte hunnit uppmärksamma en begynnande uttorkning.

Kostnaden för den offentliga verksamheten får kommunerna stå för oavsett. Valet står mellan att betala för kvalitet och kompetens, eller inom kort få tillbaka en rejält saltad faktura för kvalitetsbrister och kompetensmissar.

Det är hög tid att säkra välfärdssektorns finansiering och börja bedriva en arbetsgivarpolitik som ger verkliga förutsättningar för bättre arbetsmiljö och anställningsvillkor, samt en lönepolitik som understödjer och belönar Kommunals medlemmars utveckling i sin profession. Vi ser fram emot en lyckad avtalsrörelse som gynnar välfärdens utveckling och därmed säkrar Sverige framtida framgångar som land.