Kommunals utredare

Fakta, analyser och kommentarer

Trägen vinner – idag vill alla ha fler undersköterskor sjukvården

Kommunal har vunnit en delseger. Jag är ingen kommunikatör, men det jag lärt mig med åren är att påverkan handlar om att säga samma sak fast på olika sätt och många gånger. Kommunal har under ett antal år pratat om att vården kräver patientnära proffs – nu finns en bred samstämmighet om betydelsen av fler undersköterskor.

I tisdags var jag på Socialdepartementet som hade bjudit in till ett samtal om kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården.  Mötet började med en dragning av Göran Stiernstedt, regeringens nationella samordnare, som ska göra en analys av hur hälso- och sjukvården kan använda professionernas resurser på ett mer ändamålsenligt och effektivt sätt. Den förhandstitt som vi fick på utredningen gav att de förslag som kommunal lyft om behovet av fler undersköterskor, ett teambaserat arbetssätt, styrning mot mer omvårdnad, behovet av en mer attraktiv utbildning och specialistutbildning för undersköterskor var alla frågor som kommer att lyftas i utredningen.  Sedan gav ett antal ledande personer i några landsting sin bild av utmaningarna och alla lyfte behovet av fler undersköterskor.

Idag skriver ministern Gabriel Wikström på Dagens Samhälle under rubriken ”Vården behöver fler undersköterskor”.  Jag tycker Kommunal kan räta på ryggen för att vi drivit ett framgångsrikt påverkansarbete. Det som vi krävde för några år sedan om bland annat konverteringsstopp av undersköterskor förekommer i princip inte längre. Men nu handlar det om bryta en minst 20 årig trend där undersköterskorna minskat, och här kommer den stora utmaningen, för att bryta synsätt och arbetsmetoder ute i verksamheten är något som inte görs i en handvändning.

Men två saker som måste lösas för att kunna bryta trenden är:

  1. Utbildningen till undersköterska måste göras mer attraktiv och öka i volym. Det är idag brist på undersköterskor och ungdomsgymnasiet kommer aldrig att kunna lösa de behoven. Här behövs attraktiv vuxenutbildning med en förmånlig studiefinansiering. Samhället har ett egenintresse av att få ut fler undersköterskor i vården. Jag är också övertygad om att vi har många nyanlända som skulle vilja bli undersköterskor och detta är  resurser som vi har ansvar att ta tillvara. Utbildningssystemets måste också bli tydligare vad som krävs för yrket.
  2. Lön och villkor. Lönen har naturligtvis betydelse för yrkets attraktivitet och det finns en bred samstämmighet om att undersköterskan är felavlönad, som kan förklaras med ett föråldrat synsätt på kvinnligt dominerade yrken. Kommande avtalsrörelse kommer att vara avgörande. Villkoren är liksom lönen en nyckelfråga och då tänker jag främst på frågor som visstider, deltider och arbetstider. Det finns en tafflighet i hur man styr upp anställningsformerna i vården och omsorgen. Nästan överallt pratas det om vikten av kontinuitet och då handlar det ofta om att kunna möta samma personal, eller inte så många olika. Men det är ju inte möjligt med dagens organisering där var tredje person är visstidsanställd i arbetaryrken i kommunal sektor och där nästan 60 procent i de kvinnodominerade yrkena arbetar deltid. Börja här arbetsgivare! Arbetsmarkandsminister Ylva Johansson tar ett steg i rätt riktning när hon överlämnar ett förslag till riksdagen om skärpta åtgärder mot visstidssanställningar. Kommunal vill slopa allmän visstid, men politik handlar ju om att förändra stegvis och detta är ett förslag i rätt riktning.

Ur Kommunals perspektiv känns det som ett viktigt att det idag är många som delar vårt synsätt. Men nu är det ”det där” om att gå från ord till handling.

Ta utmaningen i avtalsrörelsen, i politiken och ute på arbetsplatserna. Det är här trenderna kan brytas!