Kommunals utredare
Fakta, analyser och kommentarer
Fakta, analyser och kommentarer
I en kort analys med rubriken yrke och sjukfall beskriver försäkringskassan sjukfrånvaron inom olika yrkesgrupper samt hur den har utvecklats de senaste åren. Enligt analysen har vård- och omsorgsarbetare – undersköterskor, vårdbiträden, personliga assistenter, skötare, vårdare och barnskötare tillsammans – flest antal sjukskrivningar per 1000 anställda i längre än 14 dagar, så kallat sjukfall. Det handlar om 171 sjukfall per 1000 anställda, genomsnittet för hela arbetsmarknaden är 103 sjukfall per 1000 anställda. Förskolelärare och fritidspedagoger kommer närmare med ett sjukfall på 160 per 1000 anställda.
Antalet sjukfall bland vård- och omsorgsarbetarna har ökat med 10 procent mellan 2012 och 2014. Samtidigt visar Försäkringskassans analys att under samma period har andelen sjukfall ökat snabbare bland yrkesgrupper med krav på längre utbildning.
I försäkringssammanhang sätts särskild fokus på vård- och omsorgsanställda på grund av sin storlek. Det handlar om 525 100 personer, som utgör 13 procent av alla anställda och 22 procent av alla kvinnor på arbetsmarknaden. Försäkringskassan sammanfattar detta i följande bild.
Ett kvitto på dåliga arbetsförhållanden
Utvecklingen i sjukskrivningen visar på hur den arbetsrelaterade ohälsan hos vård- och omsorgsanställda utvecklas. I arbetslivsforskningen finns konsensus om att försämring i den sociala och organisatoriska arbetsmiljön, framförallt i form av ökat tempo och höga krav i förhållande till låg kontroll, haft tydlig effekt på sjukfrånvarons ökning. Försämringen började i samband med stora personalnedskärningar under de första åren på 1990-talet och fortsatte med upprepade omorganisationer och nya styrformer som siktade på kostnadseffektivitet.
Men sjukfrånvaron är inte den enda indikatorn för ohälsa. Även sjuknärvaron är ett vanligt problem i vård- och omsorgssektorn. Bland Kommunals medlemmar arbetar cirka 60 procent trots att de inte upplever sig friska och borde sjukskriva sig. De två främsta orsakerna bakom deras sjuknärvaro är hänsyn till kollegor och privatekonomi.
Cirka 40 procent har varit sjuknärvarande på jobbet mer än sex gånger under en tolvmånaders period. Sjuknärvaro vid fler än fem tillfällen under en tolvmånaders period innebär en riskfaktor för framtida sjukfrånvaro i mer än 30 dagar, enligt forskning.