Kommunals utredare

Vägen till ett friskt arbetsliv i vård och omsorg

Debatten om det höga sjukskrivningstalet ökar i fart i och med regeringens tydliga signaler om att sätta gränser för utvecklingen. Frågan om hur denna negativa trend kan brytas engagerar många. Både forskare och praktiker diskuterar modeller för effektiv rehabilitering och återgång till arbete. Det är naturligtvis viktigt att alla parter som i sitt yrke eller på något annat sätt har ansvar för frågan, eller berörs av den, samverkar för att skapa goda förutsättningar för sjukskrivnas återgång till arbete.

En längre sjukskrivning slår hårt mot vård- och omsorgsarbetare på flera olika sätt. Förutom att ohälsa är ett direkt lidande leder det också till sämre ekonomisk välfärd både under sjukskrivningsperioden och på längre sikt. Det även kostar samhället på olika sätt. En fortsatt hög sjukskrivningstakt beräknas leda till kostnader som 2019 kommer att ligga på 51 miljarder kronor.

Sjukfrånvaron kan även ha negativa följder för bemanningen av verksamheter med relativt många anställda i längre sjukskrivningar. Bland annat kan det belasta de som är i arbete och kanske leda till ökad sjuknärvaro, som i sin tur på längre sikt kan bidra till sjukfrånvaro. I vård och omsorg kan detta även skapa oro hos vård- och omsorgstagare, som kanske tvingas möta ännu fler tillfälligt anställda inhoppare.

Allt detta talar för en fungerande rehabilitering som kan bidra till en snabbare återgång till arbete. Men frågan är vilken arbetsplats ska sjukskrivna återgå till? Svaren beror på vilken roll arbetet spelar för anställdas ohälsa och sjukskrivning?

Idag finns tillräcklig kunskap om hur ohälsa kan uppstå på grund av villkor och miljö i arbetet. Både muskuloskeletala och psykiska besvär, men också livshotande sjukdomar som hjärt- kärlsjukdom kan förklaras med hjälp av krav – kontroll – socialstöd modellen, enligt SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering). Risker för arbetsrelaterad ohälsa bör förebyggas eller minskas genom att påverka faktorer i modellen i en önskad riktning. Denna insikt är nödvändig att ha vid diskussioner om rehabilitering för en återgång till arbete. En rehabilitering med framgångsrik återgång till arbete behöver inkludera tidiga insatser på arbetsplatsen, enligt bland annat professorerna Gunnar Aronsson och Ulf Lundberg i DN Debatt 2015-09-25. 

En fara med brådskan att minska sjukskrivningen är att arbetsmiljöns betydelse för ohälsa kan hamna i skymundan. Trots all medial uppmärksamhet om bristerna i vård och omsorgssektorn, trots all beskrivning av personalen om sin vardag kan ibland höras röster som tvivlar om arbetsvillkorens betydelse för sjukskrivningen.

Det kan förvisso finnas flera förklaringar till den ökande sjukskrivningen generellt, men i vård och omsorg skulle den snabbare minska genom att ge anställda rätt förutsättningar att utöva sin profession, vilket är att leverera service som vård- omsorgstagare förväntar sig att få och som stämmer överens med samhällets värderingar. Anställda vill ha utrymme för kreativitet, engagemang och initiativ som kan utveckla verksamheten som de arbetar i. Vid arbetsdagens slut vill de gå hem med en känsla av nöjdhet och stolthet över sitt yrke. De vill ha arbetstider som går att kombinera med privatlivet. För sina ansträngningar vill de få belöning och uppmuntran. Vid motgångar eller svårigheter i eller utanför arbetet vill de ha stöd från chefer och kolleger. De vill känna sammanhang och mening. Detta är grunden för ett friskt arbetsliv enligt kontroll-krav-socialstöd modellen och enligt arbetsmiljölagen. Det skulle kunna göra sjukskrivningar på grund av arbetsrelaterad ohälsa onödiga.

måndag 28 september 2015

Av Yeshiwork Wondmeneh

KATEGORIER: Okategoriserade

TAGGAR: arbetsmiljö, Rehabilitering, sjukfrånvaro, Yeshiwork Wondmeneh