Strategier för frisknärvaro i arbetet

”Ohälsosam stress på jobbet granskas”, är rubriken på Arbetsmiljöverkets pressmeddelande den 3 september 2015. ”För snäva tidsramar i förhållande till arbetsbördan, dålig planering, svagt stöd från ledning och kolleger eller ett IT-system som ständigt krånglar är exempel på förhållanden som kan leda till stressrelaterade sjukdomar”, står det. 24 000 arbetsgivare kommer att få information och tips om arbetsrelaterad stress och om hur de kan skaffa sig kunskaper om förebyggande arbete.

Utbildningsmaterialet definierar stress och tipsar om hur den kan identifieras, förebyggas och hanteras. Det är enkelt utformat och kan även användas som ingång för diskussioner, men situationen idag kräver fler offensiva initiativ för att undanröja faktorer i arbetsmiljön som leder till ökad sjukfrånvaro. Jag syftar på initiativ som baseras på analys av de egentliga problem som finns i arbetslivet och som kan kopplas till både sjuknärvaro och sjukfrånvaro.

Arbetslivsforskningen har teorier om hur miljö och villkor i arbetet kan generera ohälsa. För små möjligheter att påverka arbetssituationen i kombination med höga psykiska krav, mobbning i arbetet, bristande stöd från arbetsledning och kolleger, pressande arbete, allt för lite belöning och oro för sin anställning antas leda till att anställda utvecklar mer depressionssymtom och utmattningssyndrom över tid. Om detta framgår bl.a. i SBUs (Statens beredning för medicinsk och social utvärderings) forskningssammanställning Arbetsmiljöns betydelse for symptom på depression och utmattningssyndrom. Det handlar, med andra ord, om krav-kontroll-socialstöd modellen.

Även orsakerna bakom uppgången i sjukfrånvaron (1997-2003) hade kunnat förstås med krav-kontroll-socialstöd modellen. Också den gången var vårdomsorgsanställda hårdare drabbade av ohälsa, mätt i ökande och långvarig sjukfrånvaro. Det som var utmärkande för sektorn då var att den hade gått igenom omfattande omorganisationer, men brustit i att göra konsekvensbedömningar för anställdas arbetsmiljö och hälsa. Omorganisationen hade bl.a. lett till en nedskärning i sektorn, där yrkeskategorin undersköterskor minskade med en tredjedel. Senare ökningar var bara några procent (se bl.a. ett utdrag ur antologin Den höga sjukfrånvaron-problem och lösningar, Theorell (red, 2004)).

Frågor som bör ställas är: Vilka satsningar behöver göras för att vända på den negativa spiral som har börjat om igen? Vad krävs för att bygga upp en stabil modell för ett friskt arbetsliv?

Det behövs strategier för frisknärvaro i arbetet. I dessa borde bl.a. ingå: att se individen bakom produktionen och uppmuntra, uppmärksamma, uppskatta, belöna, öppna möjligheter för utveckling och ge stöd, att upptäcka risker som mobbning, kränkning och särbehandling och förebygga dem, att skapa rätt förutsättningar för att göra ett bra jobb och känna nöjdhet, stolthet och engagemang. I relationsintensiva yrken som vården och omsorgen är, är det särskilt viktigt med systematiska och kontinuerliga riskanalyser.

Hårdare regler i sjukförsäkringssystemet, som bl.a. Anna Dahlberg föreslår i sin artikel i Expressen kan sannolikt avskräcka arbetstagare från sjukskrivningar, men de kan inte bidra till friskare arbetsliv. Konsekvensen kan vara sjuknärvaro i arbetet, som i sin tur kan bidra till ökade risker för ohälsa och på sikt till längre sjukskrivning. Sådana förslag bygger ofta på förenklade antagande om fusk och systemmissbruk. Ett införande och verkställande av dem kan bidra till minskad tilltro till systemet och till politiken.

måndag 7 september 2015

Av Yeshiwork Wondmeneh

KATEGORIER: Okategoriserade

TAGGAR: arbetsmiljö, sjukfrånvaro, Sjuknärvaro, Yeshiwork Wondmeneh

Kommunals utredare