Kommunals utredare
Fakta, analyser och kommentarer
Varför skulle det som är vardag i hemtjänsten vara absurt inom barnomsorgen?
Möt Albin. Albin går på förskola. Albin är 5 år. Albin har tur, hans familj bor i Nytänkandekommunen. De ligger, enligt sig själva, i framkant i sin styrning av den offentliga sektorn, särskilt omsorgen. De har nämligen infört samma styrning av förskolan som tidigare bara funnits inom hemtjänsten.
I genomsnitt är det en ny i personalen på Albins förskola varje dag. Men att det är olika personal tycker inte Nytänkandekommunen spelar så stor roll, eftersom det finns ett beslut på exakt vad Albin ska få för typ av omsorg. Beslutet är fattat av en tjänsteman på Nytänkandekommunen som har träffat Albin en gång. ”Det är rättssäkert”, försäkrar Nytänkandekommunen.
Klockan 13.00-13.15 varje tisdag, torsdag och fredag får Albin social stimulans med den röda bilen. Tre gången om dagen är det dags för blöjbyte, klockan 8.00-8.09, 13.16-13.21 och 15.43-15.48. Fruktstunden är beslutad till 7 minuter, varje dag klockan 15.00. Det brukar fungera bra alla dagar förutom när det serveras äpple. Albin vill nämligen ha sitt äpple skalat, och det hinns inte riktigt med att både skala äpplet och att se till att han får i sig det på bara 7 minuter. Särskilt eftersom varje ny personal – och det är ständigt nya – måste ta ett antal minuter till att leta reda på skalaren.
Varför är inte den spontana reaktionen att hylla Nytänkandekommunens initiativ? Kanske helt en enkelt för att det är dåligt förslag. Omsorg – all omsorg – handlar om relationer och flexibilitet. Förskolepersonalen måste lära känna barnen för att se deras behov och önskemål. Därför fungerar inte en hög personalomsättning. De måste därtill kunna anpassa omsorgen till varje barns individuella behov i den stund det uppstår. Därför går det inte att arbeta utifrån detaljscheman som slår fast vilka aktivitet som ska utföras dag för dag, minut för minut. Albin kanske inte vill leka med röda bilen. Han kanske är ledsen och behöver tröst. För att han ska få tröst måste det finnas personal som känner honom, som uppmärksammar hans behov och som han i sin tur känner sig trygg med.
Vad skulle hända om det fungerade på samma sätt inom barnomsorgen som det nu gör inom hemtjänsten? Föräldraupproren skulle inte vara nådiga. Ja, jag vet att allt inte är toppen inom barnomsorgen heller och att barn är barn och äldre är äldre – men i båda fallen handlar det om omsorgsbehövande grupper. Samhällets mest omsorgsbehövande grupper.
Det är glädjande att allt fler kommuner nu vågar göra upp med detaljstyrning och personalomsättning i hemtjänsten. Tidigare har Skönsmon varit ett exempel, nu senast Landskrona och Upplands Väsby. Det finns säkert andra kommuner som redan nu skulle kunna nämnas. Min förhoppningen är att fler vågar haka på och att det kan bli en trend över hela landet att göra plats för hemtjänsten proffs; Omsorgspersonalen. Trots det kan jag inte släppa frågan varför en absurd styrning och organisation tillåts i hemtjänsten, medan något liknande aldrig skulle få förekomma i barnomsorgen.
Utredningsenheten
