Kommunals utredare
Fakta, analyser och kommentarer
Fakta, analyser och kommentarer
Arbetsmiljön i vården och omsorgen har börjat uppmärksammas allt mer och Kommunal som har arbetat för detta på olika sätt kan känna en försiktig optimism.
Men en viktig anledning till det ökade intresset kan vara den ökande sjukskrivningen i sektorn, den började öka 2010 och har fortsatt i samma riktning sedan dess. Detta belyses bland annat i en debattartikel som försäkringskassans analysdirektör Laura Hartman skrev i Dagens industri i början av året.I hennes analys framgår att kvinnors sjukfrånvaro ökar snabbare än männens oavsett sektor, bransch eller yrke, men att utvecklingen är särskilt framträdande inom vård, skola och omsorg och att psykiska diagnoser utgör den vanligaste sjukskrivningsorsaken. Med hänvisning till risken för att ökande sjukfrånvaro kan leda till längre sjukskrivningar, som i sin tur kan övergå till sjukersättning och aktivitetsersättning efterlyser hon en debatt nu, medan sjukfrånvaron fortfarande ligger på en relativt låg nivå.
Men debatten, i synnerhet den lösningsinriktade debatten om arbetsmiljön i vård- omsorgssektorn lyser med sin frånvaro, trots att lokala medior rapporterar om förhållandena i sin respektive kommun och forskningsstudier presenterar resultat och drar slutsatser som stämmer överens med anställdas egen beskrivning av sin arbetsmiljö.
Det senaste tillskottet i forskningen är en doktorsavhandling från Umeå universitet som publicerades igår och som bland annat beskriver samvetsstress hos anställda i äldreomsorgen. Förenklat handlar begreppet samvetsstress om känslor som uppstår när man i arbetet upplever stress som är relaterat till dåligt samvete.
Avhandlingens resultat visar på samband mellan en hög nivå av samvetsstress och utbrändhet och att nivån på samvetsstress är mycket högre hos kvinnor än hos män samt att kvinnor får mindre socialt stöd från sina arbetskamrater jämfört med män.
En källa till dåligt samvete som avhandlingen tar upp är den börda som anställda upplever att de bär, när de arbetar enligt bestämda riktlinjer, när de arbetar under tider av nedskärningar och omorganisering. De utsätts för prioritering mellan svårbegripliga riktlinjer samtidigt som de kämpar för att göra sitt bästa för äldreomsorgstagarna.
Nedskärningar och omorganisering begränsar anställdas utrymme att utföra sitt arbete på sätt som möter vård- och omsorgstagarnas förväntningar och samhällets värderingar, vilket resulterar i att anställda känner sig bakbundna.
Till exempel handlade en artikel i lokaltidningen Halmstad i förra veckan, om hemvårdsnämndens beslut att spara sju miljoner i år i hemtjänsten. Enligt nämndens ordförande görs detta möjligt genom att införa ett nytt planeringssystem för bättre samordning. Men Kommunal lokalt uttrycker oro för att detta skulle leda till ännu mer slimmad organisation och det i sin tur skulle tvinga personalen till att vara mycket ”fyrkantiga” i sitt arbete och att det skulle ha negativa följder för omsorgstagare. Detta, menar Kommunal, skapar en frustration hos personalen.
Kommunal refererar också till den riskanalys, som gjorts i samband med sparbeslutet, och som har pekat på negativa konsekvenser för hemtjänstpersonalens arbetsmiljö. Redan nu upplever Kommunal stor arbetsbelastning inom hemtjänsten och sjukskrivningen är också hög. Både den demografiska ökningen och ökningen av antalet äldre, som efter sjukhusvistelse bedöms vara utskrivningsklara, anses bidra till ökat tryck på hemtjänsten.
Hemvårdnämnden i Halmstad är inte något undantag utan bara ett exempel som visar på hur arbetsgivares uppfattning skiljer sig från anställdas, beträffande ekonomins betydelse för att ge servicetagarna vård och omsorg som de förväntar sig och för att arbeta utan samvetsstress som kan leda till utmattning eller utan att skada sig i muskler eller leder.