Kommunals utredare

Fakta, analyser och kommentarer

TTIP – mitt i maten

Förhandlingarna inför det kommande avtalet ”TTIP” om handel, partnerskap och investeringar mellan EU och USA fortsätter. Inom TTIP, Transatlantic Trade and Investment Partnership, hanteras nya områden allt eftersom och vid årsskiftet togs frågorna om livsmedelssäkerhet, djurhälsa och växtskydd upp på förhandlingsbordet. De berör särskilt jordbruket och livsmedelskedjan. Tillsammans kallas de SPS i dessa förhandlingar.

Det är många områden som ska täckas in och många frågor som ska förhandlas innan ett avtal kommer att kunna presenteras. Avsikten att bli klar under 2014 justerades först till 2015, men det finns risk att TTIP bland annat på grund av USA:s presidentval 2016 tidigast blir klart 2017. En aspekt av det är att om USA:s avtal med Ostasien blir klart tidigare kan detta komma att användas av USA som norm. Det skulle kunna innebära ett snävare förhandlingsutrymme för EU.

Ambitionen med TTIP är gigantisk. Avtalet ska omfatta både privata marknader och offentlig upphandling av varor och tjänster. Idén är att möjliggöra ytterligare handel mellan regionerna och därmed utökad och eller effektivare produktion. TTIP ska påverka vår vardag och våra liv på många olika sätt.

Fokus i medias bevakning har under en stor del av förhandlingarna legat på regler för att hantera tvister som kan uppstå mellan intressenterna i avtalet, till exempel mellan land i EU och företag i USA. Sådana tvister kan låta förvånande men kan uppstå i flera situationer, till exempel när det gäller SPS.
 Vanligtvis avgör ett land vilka produkter, tjänster och produktionsmetoder som ska tillåtas inom landet. Detta regleras framför allt med lagar och förordningar. Det kan handla om förbud mot vissa livsmedelstillsatser och krav på att grisar ska få böka i halmströ, eller ett för oss kanske mer välkänt exempel, att behålla knorren på svansen.

När då ett handelsavtal skrivits mellan länder med delvis olika kultur och regler för vad som är tillåtet, kan konflikter uppstå kring vad som i praktiken ska få begränsa handeln.  Då kan företag som möter starkare regleringar ”på marknaden i något av länderna på andra sidan i avtalet”, än vad de är vana vid ”hemifrån”, som felaktiga och hindrande för de nyvunna försäljnings- och expansionsmöjligheter som handelsavtalet syftar till. Samtidigt kan konsumenter, producenter och demokratiskt valda i detta land se det som orimligt att produkter och metoder man till exempel valt bort av olika hälsoskäl ska få strömma in på den nationella marknaden, oavsett hur nationell lagstiftning och praxis ser ut.

Därför måste det finnas regler och metoder för att lösa och avgöra de tvister som uppstår, bland annat kring vilka krav som får ställas på de varor och tjänster som handeln omfattar. Hitintills har stora delar av TTIP-förhandlingarna handlat om att komma överens om sådana regler och metoder.

Som ofta när EU förhandlar för sina medlemsstater gäller att EU är mycket heterogent, inte minst regler inom SPS. På många områden är regler eller tillämpning strängare i Sverige än i andra delar av EU.

Nu när frågor om livsmedelssäkerhet, djurhälsa och växtskydd tas upp på förhandlingsbordet står det nära till hands att fråga sig hur Kommunal förhåller sig till dem och till förhandlingarna. Kommunal både organiserar lantarbetarna och de medlemmar som medverkar till att uppåt 3 miljon offentliga måltider serveras varje dag.

För att läsa om EU:s förslag i denna förhandlingsrunda så finns dokument här. Scrolla ner till rubriken Food Safety and Animal and Plant Health (SPS), under rubrikavsnittet Part 2: Regulatory Co-operation. Där läggs den aktuella versionen av EU:s förhandlingsförslag ner allteftersom arbetet fortskrider. Dokumentet heter SPS in TTIP. På samma länk finns också ett faktablad som sammanfattar EU:s ambitioner på området som alltså kallas SPS.

Hur ser Kommunal på frågor om livsmedelssäkerhet, djurhälsa och växtskydd? Kommer avtalet att innebära några förändringar på dessa områden? Välkomnar Kommunal mer konkurrens och ett större utbud av varor producerade med USA:s produktionsmetoder?

I Kommunals jordbrukspolitiska program Vattna, Gödsla, Gallra! redogör Kommunal för sin syn på jordbrukets roll, förutsättningar och betydelse i samhället.

Mycket kortfattat kan man säga att Kommunal eftersträvar säker tillgång på säkra livsmedel.

Med det menar Kommunal att jordbruket ska producera tillräckliga volymer med råvaror som ska vara säkra att använda som livsmedel. Dessa råvaror ska vara säkra att konsumera ur alla perspektiv, till exempel vad gäller patogener, sjukdomar och innehåll av främmande ämnen så som kemikalier, hormoner eller hormonstörande ämnen.

Det innebär till exempel att Kommunal förespråkar

  • ett restriktivt nyttjande av antibiotika i jordbruksproduktionen, i linje med den lagstiftning och praxis som gäller i Sverige
  • att inga hormoner, eller andra ämnen med hormonell verkan, i syfte att stimulera tillväxt och produktivitet hos livsmedelsproducerande djur ska användas i djuruppfödningen och
  • en mycket restriktiv hållning till genmodifierade organismer, GMO

Kommunal stödjer ett starkt djurskydd för god djurhälsa och understryker att svensk och europeisk lagstiftning ska uppfyllas när det gäller djurhållning. Utöver etiska överväganden och riskhantering gällande sjukdomsspridning, så är det är viktigt att konsumenterna har förtroende för djuruppfödning och djurhållning inom jordbruket.

Jordbrukets produktion ska också vara utformad och organiserad så att den samverkar med andra ekosystem. Det gäller både angränsande ekosystem och ekosystem i miljöer som av andra skäl berörs av jordbruket, till exempel där insatsvaror produceras.

Kommunal menar att alla jordbruk ska arbeta målstyrt och systematiskt för att minska sina miljöbelastningar. Förbundet preciserar att jordbruket ska vara hållbart med avseende på klimatfrågan, bevarandet av befintliga vattenresurser, bevarandet av den biologiska mångfalden och utvecklandet av förnybar energi.

Långa transporter ska varken ske av levande djur eller av livsmedel, när det går att undvika.

Sverige hör till ett av de länder som använder minst antibiotika i Europa per producerat kilo kött. Det är ett av de särskilda värden i den svenska jordbruksproduktionen som Kommunal värderar mycket högt eftersom antibiotikaresistens hos bakterier riskerar att utgöra ett mycket allvarligt hot mot folkhälsa och samhälle.

Inom EU är det förbjudet att använda hormoner och ämnen med hormonell verkan för att stimulera tillväxt och produktivitet hos livsmedelsproducerande djur.

Kommunal vill alltså inte se att något av detta förändras i och med TTIP.

När det gäller användning av GMO inom växtodlingen, menar Kommunal att det endast ska förekomma då påtaglig nytta kan tillföras människor, människors hälsa samt djur och miljö. Noggrann prövning med avseende på ekologiska och socioekonomiska effekter på nationell och internationell nivå ska göras i varje enskilt fall.

Kommunal förespråkar att all produktion av råvaror och livsmedel bör ske med kollektivavtalade arbetsvillkor.

På det stora hela kan man säga att förbundet vill se produktionsmetoder som gynnar människors hälsa och miljön.

Det är Kommunals hållning. Oavsett TTIP.

Men vad händer i och mer TTIP? Kommer avtalet innebära förändringar i vardagen på dessa områden? Många frågor står fortfarande olösta. Nästa alla faktiskt.

Kommer Sverige att få acceptera produkter som innehåller ämnen eller som producerats med metoder vi redan valt bort? Kommer vi att få tillgång till produkter med högre kvalitet, till lägre pris?

Kan TTIP leda till starkare reglering på områden som livsmedelssäkerhet, djurhälsa och växtskydd totalt sett, i världen? Hur kommer TTIP att påverka den svenska råvaruproduktionens konkurrenskraft?

Det är förstås omöjligt att ha svar på dessa frågor i dagsläget. Förhandlingarna på detta område bara har börjat. EU har en uttalad ambition att göra det möjlig för USA att acceptera de många strängare regler som gäller inom EU:s jordbruk och livsmedelsproduktion, men vad USA föreslår vet vi inte så mycket om än. Det finns inget officiellt förslag från USA ännu.

Men syftet med avtalet är att möjliggöra ökad handel mellan dessa två kontinenter utifrån hur det ser ut idag. Och i dagsläget ställs det över lag starkare krav när det gäller SPS-områdena, på det europeiska och i än högre grad på det svenska jordbruket och djurskötseln, än vad som ställs i USA.

Förhandlingarna är därtill mycket komplexa. I och med det stora antal områden och aspekter som berörs i avtalsförhandlingarna, så kan prioriteringar ändras under resans gång. Det som var viktigt först kan få stå tillbaka sen, när det ses i ett annat ljus. Det gäller både EU och USA.

Det handlar med andra ord för Sveriges och för EU:s representanter om att förhandla, om att ge och ta för att finna lösningar som alla kan acceptera. Och för Kommunal om att lyfta och hålla i de frågor som förbundet anser att Sverige genom EU måste värna i dessa förhandlingar.