Kommunals utredare

Fakta, analyser och kommentarer

Synen på kvinnans arbete bestämmer hennes arbetsmiljö

Med hjälp av flera tillsynsinsatser och forskningsbaserade metoder har Arbetsmiljöverket under perioden 2011-2014 bland annat undersökt om kvinnodominerade arbetsplatser har sämre arbetsmiljöförutsättningar i förhållande till mansdominerade arbetsplatser.  Resultaten är nu sammanställda i en slutrapport som kom ut i slutet på förra veckan- Kvinnors arbetsmiljö 2011-2014.

Myndighetens jämförelse av arbetsförhållandena i hemtjänster och i tekniska förvaltningar i 59 kommuner har visat på systematiska skillnader mellan dessa verksamheter, de har inte lika förutsättningarna för att skapa en bra arbetsmiljö.

Ett exempel som lyfts fram är att det generellt sett är betydligt fler anställda per chef i hemtjänsten jämfört med den tekniska verksamheten. Detta är naturligtvis allvarligt med tanke på att hemtjänsten och hela äldrevården och omsorgen är verksamheter som präglas av höga krav och låg kontroll och att de är relationsintensiva. Utan chefsstöd känns det svårt, om inte omöjligt, att komma undan allvarliga hälsorisker.

Ett annat exempel som lyfts fram efter jämförelsen är att hemtjänsten hade mindre resurser i form av utrustning och fordon.

Vidare konstateras i rapporten att brister i arbetsmiljöförhållanden som upptäcktes vid insynsinsatserna var mycket mer vanliga i hemtjänsten än i den tekniska verksamheten. Både anställda och chefer upplevde en större stress.

I praktiken ges socialtjänstlagen företräde i förhållande till arbetsmiljölagen och detta menar verket är en bidragande faktor till sämre förhållanden.

Det som är uppseendeväckande är att politiskt förtroendevalda och högre chefer inte har varit medvetna om dessa skillnader i förutsättningar mellan kvinno- och mansdominerade verksamheter. Resultaten av Arbetsmiljöverkets tillsynsinsatser har väckt förvåning ”Hur har det kunnat bli så här” men också försvar ”Det går inte att jämföra dessa två verksamheter”.  Verket skriver dock att uppföljningar visat på ambition hos en del kommuner att göra förändringar i de grundläggande förutsättningarna för arbetsmiljön såsom i organisationen, styrningen och resursfördelningen i verksamheterna.

Resultaten av denna jämförande inspektion har inte förvånat Kommunal som, i utredningar, på seminarier och konferenser, i samararbetsgrupper, i debattartiklar, mm, i åratal har kämpat för att väcka opinion om den ojämlika arbetsmiljön och som drivit frågan i förhandlingar. Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund kommenterar i Kommunals nyhetsbrev 27 februari: ”problematiken är välkänd hos våra kvinnliga medlemmar och Kommunal har länge varit pådrivande i frågan. Det är ett stort framsteg att kvinnors bristande arbetsmiljö nu på allvar lyfts på regeringsnivå.”. Även rapportförfattarna själva hade, i början av projektet, en hypotes om att förutsättningarna för en bra arbetsmiljö skulle vara sämre i den kvinnodominerade verksamheten. De menar att detta blev bekräftat och överensstämde också med vad forskningen har visat.

Vidare har en del av det fyraårs långa projektet handlat om att utveckla konkreta verktyg för att förbättra arbetsmiljön. Efter en inspektion av cirka 700 arbetsgivare, där över 75 procent visat på brister i arbetsmiljön, har lätt användbara metoder tagits fram för att synliggöra situationer som på sikt kan medföra överbelastning av muskler och leder vid manuell hantering av varor, handintensivt arbete och arbete med personförflyttningar. Men verket medger att det fortfarande finns ett stort behov av att utveckla metoder som är lätta att tillämpa för att bedöma risker vid situationer med personförflyttningar.

Fler arbetsgivare än de som hade deltagit i Arbetsmiljöverkets inspektioner behöver ta del av insikterna om skillnader mellan kvinno- och mansdominerade arbetsplatser. Att dessa skillnader grundar sig på hur mäns och kvinnors arbete värderas har varit länge känt, men ändå har det funnits ovilja att se samband mellan kvinnors ohälsa och deras arbetsvillkor.