Kommunals utredare

Fakta, analyser och kommentarer

Lämna fasadpolitiken och ta tag i bemanning och arbetsmiljöfrågor

Häromveckan var jag inbjuden till en utbildning för socialdemokratiska gruppledare i kommun och region i Skåne för att tala om hur de ska bli ett föredöme som arbetsgivare. På Backagården i Höör mötte jag engagerade politiker. Flera hade varit på arbetsplatsbesök och själva sett hur orimliga arbetsvillkoren inom vård och omsorg är. De har träffat medarbetare som säger att de inte orkar arbeta heltid. Hur ska det gå ihop med Socialdemokraternas löfte att inför rätt till heltid i kollektivavtalet med Sveriges kommuner och landsting, SKL? Kommer de orka om de får fler kollegor och mer inflytande i jobbet?

Höör krom
Skånepolitikerna ser också hur svårt det är att rekrytera utbildad personal, till exempel undersköterskor. Och det absurda i att ungdomar som de lyckas rekrytera inte får gå en vuxenyrkesutbildning i vård och omsorg om de redan har en gymnasieexamen från ett annat program. De var eniga om att det behövs ny politik, och det genast.

Att vara ett föredöme som arbetsgivare

När den offentliga sektorn byggdes ut fanns en ambition att den skulle vara ett föredöme som arbetsgivare. Efter nedskärningarna under 1990-talskrisen tyckte allt färre att kommuner och landsting lyckades med den ambitionen. Istället sattes hopp till teorin att konkurrensutsättning av offentlig sektor skulle både göra verksamheten mer effektiv och förbättra arbetsvillkoren. I sin första regeringsförklaring 2006 sa Fredrik Reinfeldt: ”med fler arbetsgivare att välja på läggs grunden för bättre arbetsvillkor och bättre löneutveckling också i offentlig sektor.”

Med facit i hand kan vi se att teorin inte alls fungerade i verkligheten. ”Allt dåligt har ökat”, säger Annelie Nordström i en intervju i kapitlet ”Konkurrensdoktrinen är en könsmaktsfråga” i den nya antologin Utvägar – feministiska allianser för en solidarisk framtid (red. Edda Magna och Rebecca Vinthagen). Oavsett om det är en privat utförd välfärdstjänst eller en välfärdstjänst utförd av en kommun eller ett landsting så har osäkra anställningar, arbetsbelastning och deltider ökat. ”Dessutom är de osäkra anställningarna och de lägre lönerna ännu värre i privata företag än i kommunerna – men det är dåligt överallt.”

Det är främst kvinnor som får betala för detta, förklarar Annelie Nordström, både genom mindre tillgänglig välfärd och genom sämre arbetsvillkor i kvinnodominerade välfärdsjobb. Det bekräftas i Arbetsmiljöverket inspektion av kvinnodominerade och mansdominerade arbetsplatser i sex kommuner.  Skillnaderna mellan mansdominerad teknisk verksamhet och kvinnodominerad hemtjänst är slående, se tabellen. När bara en tredjedel av medarbetarna i hemtjänst tror att de kommer orka arbeta till pension då är något allvarligt fel.

tabellhemtjteknisk
Källa: Arbetsmiljöverket, Rapport 2015:5 Inspektioner av kvinno- och mansdominerade verksamheter i sex kommuner.

Går den här utvecklingen att vända? På tåget hem läste jag Yvonne Hirdmans bok Vad bör göras? Jämställdhet och politik under femtio år. Hon konstaterar att på femtio år har det hänt något av en mini-revolution på jämställdhetsområdet. Det går att leva jämställt – att arbeta, utbilda sig, dela på föräldraansvar och hemarbete. Det var något som helt enkelt inte gick för femtio år sedan. Det gnetiga mätandet och reformerandet av arbetsmarknadspolitik och socialpolitik har haft effekt.

Jämställdhet som retorisk utsmyckning

Under de senaste två mandatperioderna, skriver Hirdman, har politiken varit skenbart likadan men i verkligheten fungerat precis tvärtom. Jämställdhet har varit en fasad för en helt annan starkt ideologiskt driven politik med syftet att minska politisk styrning, minska den offentliga sektorn och en ökning av ”Marknaden där utbildning av barn och unga och omsorg om människor i behov blir brickor i det stora kapitalistiska spelet för ökad vinst”.

Den borgerliga regeringen har salufört sin allmänna ekonomiska politik som åtgärder för att öka jämställdheten, till exempel jobbskatteavdrag, avskaffande av förmögenhetsskatt och konkurrensutsättningen av offentlig sektor. Hirdman skriver: ”Ordet jämställdhet används som en retorisk utsmyckning för politiska reformer som empiriskt inte visat sig leda till bättre villkor för kvinnor, till minskade löneskillnader mellan kön, till bättre arbetsvillkor, till mindre sjukskrivningar, mindre lönespridning. En helhetssyn på den förda politiken visar tvärtom att den gynnat män – åt den som har skall varda givet.” (Det kunde för övrigt även utläsas av alliansregeringens egen jämställdhetsgranskning av statsbudgeten för 2014)

Vi måste lämna fasadpolitiken och genomföra reformer som har effekt. För kommuner och landsting handlar det om att bedriva en långsiktigt hållbar personalpolitik. Över en halv miljon medarbetare behövs i välfärden under de kommande tio åren, skriver SKL i en ny rapport och en debattartikel i DN. SKL har räknat på två strategier för att möta rekryteringsutmaningen, genom att låta fler medarbetare jobba mer och förlänga arbetslivet genom att yngre kommer in tidigare och äldre jobbar längre. De konstaterar att arbete för förbättrad arbetsmiljö i samarbete med fackförbunden krävs för att medarbetarna ska orka jobba mer och längre.

Kommunal vill se politikerna som tar större ansvar. Skånepolitikerna önskade sig ett bråkigare Kommunal. Anmäl avvikelser och använd arbetsmiljölagen, sa de. Om det finns avvikelserapporter blir lättare för politikerna att driva behovet av arbetsmiljöarbete. Som Lenita Granlund säger i en intervju i Kommunalarbetaren: ”Det handlar om bemanning och arbetsmiljöfrågor. Arbetsmiljöfrågorna har helt tappats bort i rationalitetsivern och de behöver komma tillbaka.”