Kommunals utredare

Fakta, analyser och kommentarer

Så kan 400 förare fira jul med lite mindre ont i magen

Det har varit många turer kring upphandlingen av kollektivtrafik i Dalarna. Inför nästa avtalsperiod, som börjar 1 juli 2016, har Kommunal velat att Region Dalarna ska ställa som krav att det bolag som vinner ska ta över den personal som idag arbetar inom trafiken.

Så är nämligen ofta inte fallet. Efter upphandlingar har förare i hela Sverige istället fått söka om sina jobb med osäkert resultat. I många fall har de fått ett nytt jobb, men först efter en längre tid av osäkerhet och ofta efter att ha tvingats ”provjobba” på samma tjänster som de kanske har haft 5-10 år. En del förare har också tvingats gå ned i tid, blivit timanställda, och vissa har inte ens fått svar på sina ansökningar. För dessa människor innebär upphandlings-oredan, utöver oron, ekonomiska konsekvenser. De får t.ex. ofta inte lån när banken ser att de inte har någon säker försörjning, de kan inte teckna telefonabonnemang osv. Det är givetvis en orimlig ordning att behandla professionella yrkesarbetare med många års arbetslivserfarenhet på detta sätt. På sikt leder det också till att förarna söker sig från yrket.

Under valrörelsen övertygade Kommunal Socialdemokraterna om att gå till val på att denna oreda skulle bort. Precis efter valet gick dock upphandlingsunderlaget i Dalarna ut, utan detta krav. Kommunal blev naturligtvis besvikna och fick förklara vår och Socialdemokraternas linje varefter den politiska ledningen i Dalarna ändrade sig.

Frid och fröjd tänkte vi. Men när sedan det nya underlaget gick ut i slutet på förra veckan fanns fortfarande inte kravet på personalövertagande med. Från Region Dalarna hävdades att man tyckte att det var tillräckligt att i underlaget informera om att lagen om anställningsskydd (LAS) gäller, och att det enligt denna lag, under vissa omständigheter finns en tvingande skyldighet att ta över personalen.

Problemet med Region Dalarnas resonemang var att det inte på förhand går att veta att LAS ger detta skydd. Tvärtom är det så att när LAS har prövats i domstol avseende kollektivtrafikupphandlingar så har personalens anställningstrygghet inte skyddats. De anställda i trafiken i Dalarna hade fått en obehaglig julklapp.

Upp på barrikaderna!

Kommunal kunde givetvis inte stillasittande acceptera detta utan satte igång ett intensivt påverkansarbete. Kommunal samlade till en demonstration utanför landstingshuset och visade i alla våra kanaler vad det innebär att vara en stor och stark fackförening. Efter dessa påtryckningar förstod politikerna kostnaderna för ett svek och de återkallade för andra gången upphandlingen.

Facklig seger!

Man kan med rätta vara förbannad på politikerna i Dalarna för att de svek sitt löfte, och man ska heller inte ropa hej förrän all personal har fått sina nya jobb i juli 2016. Men det som hänt i Dalarna väcker också några viktiga frågor om hur upphandlingsreglerna förändrar politikens villkor. Lokalpolitiker är i allmänhet lekmän, de har olika bakgrund, men är sällan jurister. De måste därför vända sig till experter för att få ett ”neutralt” underlag som de kan fatta beslut över.

Frågan om vilka krav som kan ställas vid en upphandling är dock ingen exakt vetenskap. Det finns sällan entydiga, ”neutrala”, svar kring vad som är lagligt och inte. Mycket är ännu oprövat i domstol. Det gör att de politiska övervägningarna istället kommer att tvingas handla om risk, där det enda riskfria alternativet är att ha ett ensidigt fokus på kommunens eller landstingets kostnader och inte vad man faktiskt får för pengarna. Regelverket är på detta sätt i praktiken ”riggat” till nackdel för oss som vill att politiken ska vara ansvarstagande även för vad som köps in, inte bara för vad det kostar.

Det är viktigt att förstå detta och gång på gång ställa sig frågan. Är det här rimligt? Är det en rimlig ansvarsfördelning mellan stat respektive kommuner och landsting att det är de senare som ska bära alla kostnaderna för rättsutveckling, driva processer osv. Jag tycker inte det. Och jag tror att fler och fler håller med mig.

Läget i Dalarna ser dock för närvarande ljust ut. Jag är glad och stolt över att arbeta för ett fackförbund som gör att 400 förare kan fira jul med lite mindre ont i magen.

God Jul!