Dags för ett globalt krafttag för ett hållbart arbetsliv

I en artikel i Svenska Dagbladet den 4 november 2014 uppmärksammar arbetsmarknadsminister Ylva Johansson byggarbetsplatsolyckan i Stockholm som krävde två människoliv . Hon uttrycker det som alla känner – att varje liv som släcks på grund av brister i arbetsmiljön är en ofattbar förlust och skam för samhället. Också tidningen Arbetet uppmärksammar de senaste dagarnas händelser med rubriken ”Svart vecka” på första sidan av publikationen den 7 november. I tidningen står det att sex personer har dött i arbetet på nio dagar. Höga tempon, dygnlånga pass och dålig säkerhet pekas ut som bakomliggande orsaker. Naturligtvis väcker arbetsolyckor med dödliga utgångar en omedelbar upprördhet hos oss alla.

Det som upprör mest är att det händer trots all information om risker och trots ökade kunskaper och erfarenheter. Risker för allvarliga arbetsplatsolyckor har ökat under de senare åren, enligt AFA försäkring, Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro – 2014.

Men också risken för att dö av sjukdomar som kan relateras till den psykiskosociala miljön i arbetet har ökat både i Sverige och i andra länder. Internationella arbetsorganisationen (ILO) uppmärksammar detta och manar till aktiva åtgärder. Riskfaktorerna kan finnas i hur arbetet är utformat, i hur det är organiserat, i förutsättningarna att utföra arbetet i förhållande till kravet det ställer och i relationer på arbetsplatsen. Ångest, oro, depression och sömnlöshet är relativt kända symptom, medan det inte ofta pratas om tragiska konsekvenser som självmord.

På ILOs webbsida belyses också stressens långsiktiga följder för hälsan, bland annat minnesförluster, sjukdomar i muskler och leder, högt blodtryck med hjärt- och kärlsjukdomar som konsekvenser. Sjukdomar som kan orsaka allt från sjukskrivningar, funktionsnedsättningar, till krävande medicinsk vård och förkortar liv.

Stress svarar, enligt ILO, för 50-60 procent av alla förlorade arbetsdagar. Den totala kostnaden för arbetsrelaterade ohälsa i EU uppskattas till 2,6 – 3,8 procent av BNP (bruttonationalprodukten). Det är enorma summor som borde investeras i förebyggande av brister i arbetslivet, som i sin tur skulle minska växande hälsoklyftor och bidra till en bättre socialsammanhållning. I Sverige skulle detta gynnas av ett bredare samarbete mellan politiker, arbetsmarknadsparter och arbetslivsforskare. Men det skulle även behövas ett globalt krafttag för ett hållbart arbetsliv med samma dignitet som det globala klimatarbetet. Detta kan motiveras av den globala rörligheten av arbetsgivare och arbetskraft, där vissa arbetsgivares anspråk på en kortsiktig lönsamhet inte sällan leder till kraftiga försämringar i arbetsvillkor.

onsdag 12 november 2014

Av Yeshiwork Wondmeneh

KATEGORIER: Hälsa

TAGGAR: arbetsmiljö, Yeshiwork Wondmeneh

Kommunals utredare