Kommunals utredare

Fakta, analyser och kommentarer

Vem bestämmer över vem?

Den 14 oktober träffades EU:s finansministrar i Luxemburg för att diskutera det ekonomiska läget konstaterades att trots stora strukturella ansträngningar samt tydliga förbättringar på finansmarknaderna är den ekonomiska utvecklingen en besvikelse med låg BNP-tillväxt och envist ihållande hög arbetslöshet.

EU:s finansministrar underströk behovet av ytterligare åtgärder för att stärka konkurrenskraften och tillväxten inom unionen. De lyfte även en bekymmersam nedgång i de offentliga och privata investeringarna i kölvattnet av den finansiella krisen. De tryckte på underliggande faktorer såsom en efterfrågebrist i vissa medlemsstater, kravet på snabbt minskad privat och offentlig skuldsättning, strukturella hinder för investeringar osv.

Kommissionsordförande Junkers initiativ om krafttag för jobb, tillväxt och investeringar välkomnades. Som första prioritet vill han stärka Europas konkurrensförmåga och stimulera investeringar för att skapa nya jobb inom ramen för det reviderade Europa 2020. Framförallt vill han ”boosta” industriproduktionen,2020 ska den motsvara 20 procent av EU:s BNP mot dagens 16 procent. Med 300 miljarder €i offentliga och privata investeringar under kommande tre år vill han bl.a. satsa på infrastruktur såsom bredband, energi och transporter samt även förnyelsebar energi samt forskning och utveckling.

I Junkers program lyser investeringarna i den sociala infrastrukturen med sin frånvaro. Man nämner knappt hur man ska hantera framtida arbetskapacitetsbristen. För att öka kvinnors möjlighet att aktivt delta på arbetsmarknaden måste också förutsättningar förbättras med t. ex. en bättre . barn- och äldreomsorg. Denna brist i programmet kan ses som ett nederlag för jämställdhetsarbetet då fokus ligger främst på industriproduktion.

. Trots att det finns ett brett stöd för investeringsprogrammet betonas ändå vikten av att följa det gemensamma finansiella regelverk om sunda finanser för att skapa ett positivt investeringsklimat. Vare sig i Junkers investeringsprogram, eller i de europeiska finansministrarnas slutsatser, nämns något om hur eller var dessa 300 miljarder € ska komma ifrån.

En politik som hitintills grundats på åtstramningar har inte lett till ökade investeringar, fler jobb eller ökad tilltro ifrån de finansiella marknaderna. Jag frågar mig ibland vem som egentligen bestämmer politikerna eller finansmarknaderna?