Kommunals utredare
Fakta, analyser och kommentarer
Klassmedvetet jämställdhetsarbete, nu!
Under Fredrik Reinfeldts tid som statsminister tog jämställdhetsdebatten en del oväntade vändningar. Reinfeldt talade gärna om att kvinnor behöver arbeta mer och att Kommunals kvinnor skulle ha mycket att vinna på hans jobbskatteavdrag. De utlovade förbättringar har dock inte synts i kommunalarnas vardag. I Svenska Dagbladet i går peppade ledarskribenten Maria Ludvigsson de moderata partivännerna att ta nya tag:
Den borgerliga regeringen tillsatte Delegationen för jämställdhet i arbetslivet, JA-delegationen, med uppgift att sammanställa kunskap om varför arbetslivet inte är jämställt. I veckan släppte delegationen forskarantologin SOU 2014:30 Jämställt arbete? Organisatoriska ramar och villkor i arbetslivet.
Rapporten visar att det har hänt mycket på området, som forskarna Lena Abrahamsson och Lena Gonäs skriver i inledningen: ”Det går åtminstone inte längre att säga att det står stilla.” De lyfter fram flera tecken på ökad jämställdhet i det svenska arbetslivet: ökad andel kvinnor i högre utbildningar och i vissa mansdominerade yrken och ledande positioner samt något fler män i kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken. De könsblandade jobben har dessutom bäst arbetsvillkor – högre lön, bättre arbetsmiljö, bättre hälsa och flexibla arbetstider.
Stora framsteg alltså, men vilka är de där könsblandade jobben? ”Det är företrädesvis tjänstemannayrken med höga utbildningskrav, låga fysiska krav och höga löner.”, skriver Sara Kjellson, Charlotta Magnusson och Michael Thålin i sitt kapitel. Ja, det var just det. Även om Fredrik Reinfeldt talade om LO-kvinnorna så har hans regering fört en jämställdhetspolitik som haft fokus på individuella val och intressen istället för kollektiva (vilket bland annat LO:s Joa Bergold och Ulrika Vedin skrivit om i boken Den feministiska utmaningen som också hänvisas till i JA-delegationens rapport). Det har varit medelklassens jämställdhetspolitik.
Vad går då att utläsa om jämställdhetsutvecklingen i arbetslivet ur Kommunals perspektiv? En tydlig slutsats är att myten om att jobben i offentlig sektor är ”mammavänliga” avlivas. Kvinnodominerade jobb i offentlig sektor, framför allt LO-kvinnornas jobb, har blivit allt mer familjeovänliga. Som Joa Bergold konstaterar i en intervju i Kommunalarbetaren: ”Deltidsanställningar och att jaga ob-tider kan knappast anses föräldravänligt.”
När det gäller jobbskatteavdraget beskriver Anita Nyberg varför LO-kvinnor inte självklart vinner på det, som det borde gjort enligt de teoretiska beräkningarna. Grupper med svag förankring på arbetsmarknaden kan inte enkelt öka sin arbetstid, även om de har mycket att vinna på det ekonomiskt. Hindret är inte individens eget val utan strukturellt. LO-kvinnor har visstidsanställningar och deltidsanställningar för att deras arbetsgivare inte efterfrågar arbetskraft på heltid.
Maria Ludvigsson och hennes borgerliga vänner får gärna sluta sitt påklistrade, verklighetsfrånvända tal om hur LO-kvinnor vinner på den borgerliga alliansens politik. JA-delegationens rapport visar tydligt att vi andra inte får glömma LO-kvinnorna. Vi måste börja formulera vad som är rätt och riktigt, utifrån arbetarrörelsens värderingar. Vi behöver ett klassmedvetet jämställdhetsarbete, nu!
fredag 10 oktober 2014
Av Ulrika Lorentzi
KATEGORIER: Arbetsmarknad, Jämställdhet
TAGGAR: Charlotta Magnusson, Delegationen för jämställdhet i arbetslivet, Fredrik Reinfeldt, JA-delegationen, Joa Bergold, Lena Abrahamsson, Lena Gonäs, Maria Ludvigsson, Michael Thålin, Sara Kjellson, SOU 2014:30 Jämställt arbete? Organisatoriska ramar och villkor i arbetslivet, Ulrika Lorentzi, Ulrika Vedin
Utredningsenheten
