Kommunals utredare

Anna Bäséns vittnesmål om sin anställning hos ett hemtjänstföretag

Jag läser och känner igen beskrivningarna i Anna Bäséns Wallraff-reportage  från de olika arbetsmiljöundersökningar som Kommunal gjort eller från flera av Annelie Nordströms blogginlägg om medlemmars villkor som hon brukar återge i samband med sina flitiga arbetsplatsbesök .

Anna Bäsén uppger att hon tagit anställning som timvikarie i hemtjänsten hos det privata företaget Bonitas utan skydd av kollektivavtal. Detta kan ha förvärrat hennes situation.

Hennes upplevelse av stress, förtvivlan och maktlöshet över sin otillräcklighet, som är en relativt vanligt förekommande upplevelse för många av Kommunals medlemmar, rusar i mitt huvud och bultar i mitt hjärta.

”Jag sträcks som ett gummiband mellan mina chefers krav, de gamlas behov, anhörigas önskningar och min egen vilja att göra ett bra jobb”, skriver hon om sin situation. Det går tydligt fram i hela den trettonsidiga texten vad hon menar med detta och flera anställda i äldreomsorgen skulle känna igen sig i situationen. Hon beskriver konsekvenserna av dåliga förutsättningar i ett relationsbaserat och emotionsladdat arbete.

Hon, liksom många bland Kommunals medlemmar, upplever att den biståndsbedömda tiden sällan räcker till för att personalen ska kunna utföra de nödvändiga uppgifter som de vård- och omsorgsbehövande äldre kräver för att leva ett människovärdigt liv. Dessutom fattas tid för parkering av bilen, tid för att komma fram i storstadstrafiken, tid för att äta lunch eller för att kommunicera med kolleger. Cirka 40 procent av Kommunals medlemmar i äldreomsorgen avstår minst en dag i veckan från att ta en längre rast, som till exempel lunchrast. Cirka 30 procent hinner inte ta kortare pauser, som till exempel kan vara en kisspaus.

Lunch är, enligt Åsa Palmkron Ragnar- läkare och medicinskt ledningsansvarig vid Alnarps rehabiliteringsträdgård på Sveriges Lantbruksuniversitet, en viktig del av arbetsdagen som innebär att man kommer bort från stressen och får ny energi. Att hoppa över lunchen driver bara på stressen ytterligare, enligt henne. ”Det gör dig fysiskt trött, på dåligt humör och gör att du inte orkar prestera så bra som när du får näring och vila”, säger hon till tidningen Arbetsliv.

Anna Bäsén har sprungit med hals över huvud, dränkt sig i svett, har avstått från sina obetalda lunchraster och har vridit på ryggen olämpligt för att vinna minuter åt ”sina” äldre. Hon har blivit utskälld av chefen, ofta gått hem missnöjd, bråkat med familjen och sovit oroligt på natten.

Kommunals undersökning (Se rapporten Stress och låg bemanning i äldreomsorgen) har visat att 75 procent upplever jäkt i arbetet en eller flera gånger i veckan och cirka 62 procent känner sig psykiskt ansträngda.

Anna Bäsén hänvisar till sin vana vid det hetsiga arbetet på en nyhetsredaktion och sin goda kondition som hon förvärvat genom regelbunden träning samt till sin tidigare erfarenhet som undersköterska med spring och tunga lyft, men konstaterar att hennes aktuella upplevelse inte liknar något annat. Hon menar att tempot är uppskruvat och pressen är hårdare.

”Efter några veckor i äldreomsorgen är jag slut. Aldrig någonsin har jag mått så dåligt, kroppsligt, mentalt och socialt, av ett jobb”, skriver hon och hon tycker inte att det är underligt att så många i äldreomsorgen blir sjukskrivna.

Anna Bäsén liksom Kommunal eller forskare inom området belyser bristerna utifrån de höga förväntningar som kan ställas på ett humant och demokratiskt välfärdssamhälle som det svenska samhället är. Responsen på detta borde inte vara att alla inte har det så dåligt eller att det finns äldre som har det bra eller att vi har världens bästa äldreomsorg. Informationen borde användas för att formulera en bättre äldreomsorgspolitik som skapar förutsättningar för personalen att utföra arbetet utan att äventyra sin egen hälsa, för att ge en människovärdig vård och omsorg. Det borde vara möjligt att förbättra och utveckla sektorn för att behålla Sveriges ställning som världens bästa äldreomsorgsland.

onsdag 27 augusti 2014

Av Yeshiwork Wondmeneh

KATEGORIER: Äldreomsorg, Hälsa, Välfärd

TAGGAR: arbetsmiljö, Yeshiwork Wondmeneh