Det har länge varit dags att förebygga ohälsa i arbetet

Sveriges radio ekot den 24 juni sände ännu en nyhet om ökad psykisk stress på jobbet och om dess inverkan på hälsan. Nyheten är baserad på uppgifter från en undersökning som branschorganisationen Sveriges företagshälsor gjort. Undersökningen som ännu inte är publicerad i rapportform visar på att stress på jobbet är det största arbetsmiljöproblemet, enligt den rankning som organisationen låtit att en expertpanel göra. Panelen består av läkare, sköterskor, ergonomer, beteendevetarar, arbetsmiljöingenjörer och hälsovetare inom branschen. Denna tvärvetenskaplighet stärker bedömningens trovärdighet.

Vidare visar undersökningen att cirka 23 procent av den arbetande befolkningen i åldersintervallet 20-65 år tror att de, inom det närmaste året, kommer att ha någon sjukfrånvaro på grund av arbetet. Andelen är högre bland kvinnor än bland män. Och jämförelse mellan olika åldersgrupper visar på att de som är 30 år eller yngre relativt oftare riskerar att bli sjukfrånvarande på grund av stress i arbetet.

Flera studier av detta slag har presenterats under de senaste åren. Också Kommunal har i sin senaste undersökning av medlemmarnas arbetsmiljö inom äldreomsorgen Stress och låg bemanning i äldreomsorgen visat på att en stor andel medlemmar inom branschen upplever psykisk ansträngning och jäkt i arbetet, 62 respektive 75 procent. Många avstår från att ta raster. Det kan handla om allt ifrån kisspauser till längre raster som, till exempel, lunchrast. En stor andel upplever att bemanningen är låg, i vissa fall så låg att den kan innebära en risk för omsorgstagarna. Kraven är höga i förhållande till kontrollfaktorer. Detta bekräftades bland annat i Arbetsmiljöverkets inspektionsrapport om hemtjänsten som jag nedan citerar ur Rapport 2014:3.

I hemtjänsten var de huvudsakliga arbetsmiljöbristerna:

• Arbetskrav och arbetsbelastning: främst höga arbetskrav (många arbetsuppgifter, stor arbetsmängd) i förhållande till personalresurserna.

• Resurser och arbetsutrustning: främst otillräckliga kunskaper om arbetsmiljörisker i arbetet samt brister när det gällde fordon eller bilar (till exempel otillräckligt antal).

• Systematiskt arbetsmiljöarbete: undersökningar och riskbedömningar av arbetsförhållandena genomfördes inte eller hade brister, framför allt arbetsförhållandena hemma hos enskilda brukare.

I Kommunals undersökning säger mer än en femtedel av medlemmarna att de, utifrån hur de upplever det idag, inte vill arbeta kvar i yrket och i branschen om tre år. Andelen är ännu högre bland de som är 35 år eller yngre. Detta innebär att höga krav i kombination med låg kontroll kan leda till lägre intresse för yrket och branschen med oönskade konsekvenser för branschens möjlighet att rekrytera personal på sikt.

Obalans mellan krav och kontroll i arbetslivet kan också leda till utmattningar och långvariga sjukskrivningar, och inte enbart till korta sjukfrånvaron. Detta får stöd i den rapport som Statens beredning för medicinisk utvärdering (SBU) tagit fram, Arbetsmiljöns betydelse for symptom på depression och utmattningssyndrom.

Naturligtvis behövs mer kunskap om olika faktorer i arbetsmiljön som samspelar med varandra och påverkar individens hälsa. Men det borde också vara möjligt att förebygga skador utifrån det som hittills är känt. Det borde ligga i samhällets intresse att göra det. Förutom personliga lidande individer utsätts för är ohälsa ekonomiskt kostsamt för samhället i stort.

torsdag 26 juni 2014

Av Yeshiwork Wondmeneh

KATEGORIER: Hälsa

TAGGAR: arbetsliv, arbetsmiljö, Yeshiwork Wondmeneh

Kommunals utredare