Kommunals utredare

Styrning och politikens ansvar för välfärden – det behöver debatten handla om

Den senaste veckan har jag tänkt mycket på hur svårt det är att prata om gemensamma mål i välfärden. Debatten far iväg till att handla om giriga företag eller ineffektiv kommunal verksamhet. Om privat välfärd är bättre eller sämre än kommunal. Var personaltätheten är högst, var resultaten är bäst… Allihop intressanta frågor, men de riskerar att skymma den viktigaste frågan: kan vi styra mot våra gemensamma mål med välfärden?

Förra tisdagen presenterade Kommunal rapporten Skilda världar. En jämförelse mellan kommunalt driven, ideellt driven och bolagsdriven barnomsorg, som jag har skrivit tillsammans med min kollega Olof Widmark, på seminariet Skilda världar.

Syftet med rapporten är att undersöka om vi har ett styrsystem som gör det möjligt att styra mot de gemensamma målen med barnomsorg. Målen är att barnomsorgen ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn, göra det möjligt för föräldrar att kombinera ansvar för barn med förvärvsarbete eller studier samt att stärka grundläggande demokratiska värderingar och utjämna livschanser mellan barn med olika behov och förutsättningar. Vår huvudslutsats är att barnomsorgen idag är en marknad med otydliga ramar där det är svårt för politiker att styra mot gemensamma mål. Detta riskerar att leda till en ojämlik barnomsorg (se intervju med mig om huvudslutsatserna i rapporten här).

Först att uppmärksamma rapporten var tv4. De tog fasta på att de ideellt drivna förskolorna är bäst – bättre än både kommunalt drivna och bolagsdrivna. Friskolornas riksförbund skickade ut ett pressmeddelande om att de inte vill se en uppdelning i redovisningen mellan ideella och bolagsdrivna förskolor. Att göra den uppdelningen, som i många länder är helt självklar, anser riksförbundet är att ”bygga upp en konflikt mellan driftsformer”.

Tidningen Barometern skrev i ledarartikeln ”Kvalitet fel svar för Kommunal” att vi drar helt fel slutsatser. Även där blev den stora frågan att föräldrar och personal i ideellt drivna förskolor är mest nöjda (och tidningen påpekar att föräldrar som är hemma med barnen inte ens finns med i undersökningen). Enligt Barometern visar rapporten att inget ”fog finns för att privata ägare drar ner på kvaliteten för att plocka ut vinster”. Deras råd till oss är att Kommunal borde driva ”vad de kommunala förskolorna har att lära av privata alternativ och framför allt av de ideella daghemmen”.

Knäckebröden på Hälsans förskola

Dagen därpå, på onsdagen, sändes Uppdrag gransknings reportage ”Knäckebröd och vatten” om missförhållanden på Hälsans förskola Stockholm AB. Programmet visar hur barn får vatten och knäckebröd utan pålägg till mellanmål och förskolechefer larmar om olyckor på grund av bristande bemanning, samtidigt som Hälsans förskola går med vinst och expanderar snabbt.

Debatten som följt efter Uppdrag granskning har farit åt olika håll, från att all vinstdriven välfärd skapar vinst genom att försämra kvaliteten till att Hälsans förskola är ett olyckligt undantag i en i övrigt framstående fristående förskoleverksamhet. Aftonbladet skriver om ”Knäckebrödet som knäckte borgarna”.  Den borgerliga debattören Rebecca Weidmo Uvell använder Kommunals rapport som argument för att fristående förskolor är bättre på allt.

Själv fick jag diskutera Hälsans förskola i radioprogrammet Nordegren & Epstein i P1 utifrån frågan ”Vilket inflytande har föräldrar och personal över förskolan?” I programmet berättar en förälder som haft sitt barn på Hälsans förskola om att detta var den enda förskola det fanns plats på för att den var impopulär. Lösningen att byta till en bättre förskola existerade inte eftersom kötiderna är så långa. Istället gick föräldrarna samman, hade möten med ägarna och personalen och kontaktade Nacka kommun. Till sist bestämde kommunen att Hälsans förskola inte hade fortsatt förtroende att bedriva förskola i kommunen. Man skulle kunna säga att föräldrar och personal fick fart på politikerna.

Ett problem som jag tog upp är att de som arbetar i bolagsdriven välfärd inte har lagstadgad rätt att berätta om missförhållanden, så kallad meddelarfrihet (något även Kommunals ordförande Annelie Nordström bloggat om). Därför blir det svårt för personalen att agera. Programledarna tolkade mig som att Kommunal kräver bättre inspektioner, helst av Skolinspektionen.  Det gör vi inte utan våra förslag handlar främst om att stärka politikens möjligheter att ta ansvar. Vi vill får fart på politikerna och ge dem verktyg att styra mot gemensamma mål.

Risker med marknadsliknande styrning i välfärden

Barnomsorgen styrs i dag av ett kundvalssystem. Tanken är att konkurrens mellan olika utförare ska leda till ökad kvalitet och kostnadseffektivitet. Alla utförare som uppfyller grundläggande krav har rätt att etablera sig. Föräldrar och barn har rätt att fritt välja barnomsorg och en barnomsorgspeng följer med barnet till den verksamhet de valt. Enligt modellen ska bra verksamheter få många barn och därmed resurser medan dåliga slås ut när föräldrar inte väljer dem. Argumenten för systemet har varit att makten ska flyttas från politiker till köksbord och att byråkrati och behov av uppföljning ska minska.

Det finns risker med marknadsliknande styrning i välfärden. En är att modellen kräver en instabilitet – det måste finnas en kostsam överetablering för att det ska vara möjligt att alls göra något val och det är också tänkt att verksamheter ska slå ut. En annan risk är att vinst görs på kvalitetens bekostnad, som i fallet med Hälsans förskola. En tredje att verksamheterna försöker attrahera de brukare som genererar mest inkomst i förhållande till vad de kostar – utförarna skummar grädden eller plockar russinen ur kakan.

Resultaten i vår rapport tyder på att Hälsans förskola är ett undantag. I genomsnitt har bolagsdrivna förskolor lika bra eller något bättre kvalitet än kommunala. Samtidigt går det att hävda att de gör vinst på bekostnad av kvalitet, för de har förutsättningar att ha ännu högre kvalitet. Det problem vi ser är främst att bolagsdrivna och ideellt drivna förskolor plockar russinen ur kakan. Tre resultat som stödjer den slutsatsen är att det är kortare öppettider i ideellt drivna och bolagsdrivna förskolor än i kommunalt drivna, att bolagsdrivna förskolor etablerar sig i kommuner med rikare befolkning samt att över hälften av föräldrarna som har barn i en ideellt driven förskola lägger ned arbete och tid på förskolans drift.

Politiska beslut om etablering och resursfördelning

Att bolagsdrivna och ideellt drivna förskolor attraherar barn som inte behöver omsorg före klockan sju eller efter klockan fem hotar målen att utjämna livschanser mellan barn och att göra det möjligt för alla föräldrar att kombinera förvärvsarbete med omsorg om barn, även föräldrar som har schemalagd arbetstid tidig morgon eller kväll. Det hotar barnomsorgens möjligheter att utjämna livschanser mellan barn med olika förutsättningar. Bättre inspektioner som enbart tittar på den enskilda förskolans kvalitet skulle inte påverka detta.

Förskolornas möjlighet att utjämna livschanser påverkas av politiska beslut om var förskolor etableras och hur resurser fördelas. Våra viktigaste förslag är att förskolor som har längre öppettider ska få mer resurser, det ska finnas krav på bemanning med rätt utbildad personal, förskolor ska anta barn genom en gemensam kö för att få full ersättning och politiker ska få bättre verktyg att styra och ta ansvar, bland annat genom att ta bort den fria etableringsrätten. Det är också viktigt att insynen i fristående förskolor ökar, och att statistiken delas upp på ideellt driven och bolagsdriven välfärd.

Reportaget om Hälsans förskola visar hur oerhört fel det kan gå med nuvarande system. Trots upprördheten är det viktigt att vi försöker tänka bredare än enbart hårdare kontroller och få igång en diskussion om hur det ska bli möjligt att styra mot gemensamma mål. Det finns sådana initiativ, till exempel Arena Idés projekt Styra eller styras? På onsdag i nästa vecka släpper projektet sin första rapport Värden i välfärden på ett seminarium på ABF-huset i Stockholm där jag är en av kommentarorerna. Jag hoppas på en konstruktiv diskussion som utgår från vad vi har välfärden till.

 

Ps. Det fanns media som tog fasta på frågeställningen om ojämlik förskola, t ex SVT Smålandsnytt  som tar upp att det är ojämlika förhållanden i förskolan och att det främst är personer med kontorsarbetstid som kan ha sina barn i ideella eller bolagsdrivna förskolor som har kortare öppettider. Även artiklarna i Dagens Arena och på Kommunals hemsida tar upp behovet av ökat politiskt ansvarstagande.