Kommunals utredare
Fakta, analyser och kommentarer
Fakta, analyser och kommentarer
Jämfört med många andra länder har Sverige en välutbyggd äldreomsorg. Omsorgen och omvårdnaden om äldre är ingen familjeangelägenhet utan en professionell verksamhet med professionellt anställd personal. Detta känns som en bra grund att stå på, när Sverige möter en allt mer åldrande befolkning. Den arbetande befolkningen behöver inte storkna under omsorgsansvarets ”övertyngd”, som det varit/är fallet för det japanska samhället.
Men den svenska äldreomsorgen står ändå inför flera utmaningar, däribland bemanning av verksamheten. Behovet att rekrytera omsorgspersonal, som kompetensmässigt klarar av de krav som åldrandet ställer, kommer att vara mycket stort. Givetvis gäller kompetenskraven befintlig personal också.
Kommer äldreomsorgen att klara av utmaningen? Svaret på denna fråga kan bero på flera faktorer. En diskussion som behöver väckas är kring attraktiviteten av branschen idag med avseende på de villkor omsorgsarbetet erbjuder i förhållande till de krav det ställer.
Kommunal har i rapporten Stress och underbemanning i äldreomsorgen visat, bland annat, att en stor andel av medlemmarna upplever tidspress och psykisk ansträngning. Tidspressen kan ta uttryck i att många, till exempel, ställer in lunchraster eller inte hinner gå på toaletten.
Källa: Kommunals medlemsundersökning 2012
I diagrammet ovan visas att cirka 75 procent känner sig jäktade en eller flera gånger i veckan. Stress och psykisk ansträngning är något vanligare bland de som inte vill arbeta kvar i yrket om tre år jämfört med de som vill göra det. Skillnaderna mellan dessa två kategorier löper konsekvent genom samtliga belysta faktorer i rapporten. De som inte vill arbeta kvar i yrket om tre år motsvarar cirka 22 procent av medlemmarna, som det visades i undersökningen.
Medlemmarna har också fått bedöma sina möjligheter att utvecklas i yrkesrollen.
Källa: Kommunals medlemsundersökning 2012
Som det visas i figuren ovan påverkas medlemmarnas bedömning av sina möjligheter att utvecklas i yrkesrollen av den möjlighet de fått att gå utbildning/kurs. Större andel av de som gått utbildning eller kurs under det senaste året bedömer sin möjlighet att utvecklas i sin yrkesroll som stor eller mycket stor. Detta gäller både de som avser arbeta kvar i yrket om tre år och de som inte vill göra det.
Jag hoppas att informationen i rapporten kan användas konstruktivt i arbetet att utveckla den svenska äldreomsorgen. Detta kan uppnås bland annat genom att förbättra bemanningen och skapa möjlighet för de anställda att utvecklas i sin yrkesroll.