Kommunals utredare

”Plågade av juridikens dominans”

När Steven Kelman inledde det reformarbete på upphandlingsområdet som ledde till en helomvändning i synen på offentlig upphandl<ing under Clintonadministrationen, var det första han konstaterade: vi har länge varit plågade av juridikens dominans.

SNS bjöd in Kelman – ett tungt namn inom upphandlingspolicy som Harvardprofessor och chef för Office of Federal Procurement Policy under denna period på 90-talet – för att diskutera frågan tillsammans med Wijkman, som har lett den svenska upphandlingsutredningen, Den goda affären (om Kommunals syn på utredningen går att läsa här).

Förutom att seminariet hölls på svenska, på grund av svenskättlingar i Kelmans släkt, saknas kopplingar mellan det arbete som USA då inledde, och den svenska situationen. USA strävade mot att lämna regelstyrningen – och den regelfokusering som det ger upphov till hos de som arbetar med upphandlingar. Att Sverige inte har några sådana ambitioner har den senaste tidens utredningar och brist på reformer visat. Visst finns det i Sverige en del saker vi inte kan göra, pga. EU-lagstiftning. Men värre är de saker vi inte verkar vilja göra för att förbättra lagstiftningen.

Att den dom som kom häromdagen, vilken gav möjlighet att bortse från oseriöst låga bud, kallas ”ba<nbrytande” är talande i denna kontext. Att ha möjlighet att neka deltagande i offentlig upphandling, och att ha större möjligheter att utforma upphandlingarna så att det passar den tjänst man vill upphandla, bör vara självklarheter. Annars är det ofta omöjligt att nå ett effektivt utfall.

Det var också någonting som Kelman tryckte på: under hans tid skrevs till och med in i lagen att det som inte var explicit otillåtet i upphandlingslagarna ska betraktas som tillåtet. Allt för att lämna den regelnärsynthet som inte alls leder till den goda affären.

Självklart måste konkurrensen värnas. Men det är en missuppfattning att tro att konkurrens alltid består av budgivning. Så fungerar det helt enkelt inte på marknaden: tvärtom. Kontrakt som är svåra att specificera och mäta, hanteras oftast genom relationsbaserade kontrakt där det finns möjlighet – på grund av de upprepade transaktionerna – att kräva även god icke-mätbar kvalitet. Gör ett bra jobb, så finns goda möjligheter till samarbete – och vice versa. Någonting som är högst aktuellt inom många välfärdstjänster, där kontrakt på hur länge man ska samtala och på hur hård stråle duschmunstycket ska ha, blir banala.

För välfärdssektorns del, kommer upphandlingsverktyget att krävas i framtiden. Upphandling måste bli ett fullgott alternativ till det hafsverk till lagstiftning som kallas LOV. Låt oss bara hoppas att det inte är för att tvinga på kommunerna denna Lag om valfrihetssystem, ett projekt som regeringen lagt så mycket prestige på – och kommer att tvinga kommunerna till, som upphandlingen hindras från att bli ett kraftfullt, strategiskt, verktyg.