Kommunals utredare

Fakta, analyser och kommentarer

En modern arbetslinje är en jämställd arbetslinje

För Kommunal är rätten till heltid en central fråga. Utgångspunkten för en anställning ska alltid vara att den är en tillsvidareanställning på heltid. Tyvärr ser verkligheten för många av Kommunals medlemmar inte ut så idag. Deltidsarbetet är utbrett och visstidsanställningarna fortsätter att öka för fjärde året i rad.

Endast 35 procent av kvinnorna som jobbar inom äldreomsorgen arbetar heltid. Inom barnomsorgen ser det något bättre ut. Det är inte acceptabelt att deltidsarbete snarare är regel än undantag i många av de kvinnodominerade branscherna på arbetsmarknaden. Ibland avfärdas kvinnors omfattande deltidsarbete med att de faktiskt inte vill arbeta heltid. Det stämmer inte.

När vi frågar våra medlemmar varför de arbetar deltid svarar drygt en tredjedel att det är svårigheter att hitta ett heltidsarbete som är anledningen till att de arbetar deltid. Många uppger också att egen sjukdom eller att arbetet är för tungt som skäl. Endast 14 procent av kvinnorna och fem procent av männen säger att de faktiskt inte vill arbeta fler timmar än de redan gör.

När deltid snarare är norm än undantag inom vissa kvinnodominerade branscher är det också oroande att visstidsanställningarna fortsätter att öka inom den primärkommunala sektorn. Färsk statistik från Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning visar att hela 32 procent av arbetarna hade en otrygg anställning under det tredje kvartalet 2013. Det är en ökning med fyra procentenheter i jämförelse med samma period 2012.

 

De som har otrygga anställningar arbetar i större utsträckning deltid än tillsvidareanställda. Om de otrygga anställningarna fortsätter att öka i denna takt finns en oro att deltidsarbetet blir än mer utbrett framöver.

Om inte hänsyn tas till kvinnors omfattande deltidsarbete är lönegapet mellan kvinnor och män 14 procent. Men den siffran bygger på att allas löner räknas upp till heltid. Om vi istället tar hänsyn till kvinnors deltidsarbete är det egentliga lönegapet 23 procent. Det motsvarande 7 400 kronor i månaden. Det är nästan 90 000 kronor på ett år. Därför är det oerhört viktigta att Kommunal fortsätter sitt arbete med att lågavlönade och ofta kvinnodominerade avtalsområden ska ha högre löneökningar än genomsnittet för arbetsmarknaden.

Förutom rätten till heltid och en lön det faktiskt går att leva är det även viktigt att uppmuntra ett jämställt familjeliv. Kvinnor arbetar ju inte minder än män för att de arbetar deltid. Istället utför de mycket av det obetalda arbetet i hemmet. Ett sätt att verka för ett mer jämställt familjeliv är att öronmärka en tredjedel av föräldrapenningdagarna till vardera föräldern.

Det är också viktigt att det finns välfärdstjänster som möjliggör för kvinnor att arbeta heltid. Som en väl fungerande barn- och äldreomsorg. 30 procent av Kommunals medlemmar med förskolebarn kan inte arbeta heltid med förskolans öppettider. 100 000 personer anger vård av äldre anhöriga som främsta skäl till att de gått ner i arbetstid eller helt slutat att arbeta. Därför är det avgörande med en äldreomsorg som skapar mindre stress för anhöriga och bättre öppettider i förskola och fritids för att möjliggöra kvinnors heltidsarbete.

Om kvinnor deltog i arbetskraften i samma utsträckning som män, och om kvinnor hade samma sysselsättningsgrad som män, skulle arbetsutbudet öka med 500 000 personer per år. Det talas ofta om att vi behöver fler arbetade timmar för att finanisera den framtida välfärden – en möjlig väg att gå för att nå det målet är att underlätta för kvinnor att heltidsarbeta. Det skulle också vara ett steg på vägen mot en modernare och mer jämställd arbetslinje.