Kommunals utredare

Fakta, analyser och kommentarer

Ty makten är fortfarande inte vår

År 1998 presenterades den statliga Kvinnomaktsutredningen Ty makten är din . Utredningen tillsattes för att, byggt på forskning, beskriva hur den ekonomiska makten och de ekonomiska resurserna var fördelad mellan kvinnor och män i Sverige. Det har nu gått 15 år sedan dess och mycket har hänt sedan slutet på 1990-talet. Jag har exempelvis hunnit avsluta grundskola, gymnasium och högskola, och på andra områden – speciellt tekniska- har utvecklingen snabbt gått framåt. Men vad har hänt på de områden Kvinnomaktsutredningen presenterade? Vad hände med förslagen som lades fram, hur har fördelningen av ekonomisk makt förändrats, och vad har hänt i samhället gällande jämställdhetsfrågor? Dessa frågor lyftes vid ett seminarium som anordnades av det Nationella sekretariatet för genusforskning i veckan. Seminariet bestod av forskare som arbetade med utredningen samt riksdagsledamöter och representanter från arbetsmarknadens parter.

Eskil Wadensjö, nationalekonomisk professor vid Stockholms universitet, var en av forskarna och talade om hur kvinnor påverkas av förändringar i bland annat socialförsäkringarna. Han tog pensionssystemet som exempel och menade att de kvinnor som under sitt arbetsliv till stor del jobbat deltid och ofta till låg lön förlorar på det nya systemet som började gälla 1994. Wadensjö pratade också om vem som har direkt nytta av den offentliga sektorns tjänster och vem som får göra arbetsuppgifterna om inte den offentliga sektorn fungerar, vem som stannar hemma från jobbet för att ta hand om barn eller ta hand om äldre. Oftast är svaret kvinnor. Det är därför viktigt att utforma systemet så att det bidrar till ökad jämställdhet.

I paneldiskussionen deltog bland annat Kommunals jämställdhetspolitiska utredare Ulrika Lorentzi. Hon menade att situationen har blivit sämre för förbundets medlemmar med mer visstid och en osäker arbetsmarknad. Politiker backar och genom att göra den offentliga sektorn till en marknad slutat ta ansvar.

Ylva Johansson, socialdemokratisk riksdagsledamot, ansåg att det är en fråga om hur resurser fördelas: där pengarna finns, där finns makten. Det krävs handling och resurser för att få till en förändring och uppnå jämställdhet.

Intrycket jag fick av seminariet är att fördelningen av ekonomisk makt och resurser tyvärr inte har blivit jämnare sedan 1990-talets slut. Den offentliga sektorn får för lite resurser vilket urholkar välfärden och detta drabbar främst kvinnor: dels de kvinnor som arbetar inom sektorn men även de kvinnor som får avstå från arbete när de måste stanna hemma för att vårda en äldre anhörig eller inte kunna arbeta heltid på grund av öppettider i barnomsorgen. Inte heller arbetstagares situation i kvinnodominerade yrken har utvecklats positivt. Kommunals rapport Vägval välfärd visar att utbudet av fler arbetsgivare inom den offentliga sektorn inte verkar ha förbättrat villkoren för arbetstagarna, tillexempel skulle 4 av 10 av de som arbetar hos privata utförare inom äldreomsorgen hellre vilja arbeta hos kommunen.

Förhoppningsvis kommer läget se ljusare ut om ytterligare 15 år när utredningen firar 30-årsjubileum år 2028.