Kommunals utredare

Jämställdhet – inte lyx utan väg ur krisen

– Krisen var en chans att bygga en stabilare och mer hållbar arbetsmarknad. Istället avfärdades jämställdhet som en ”vackert-väder-fråga”, en lyx, sa ekonomiprofessorn Stefanie Seguino på konferensen Gender in the Crisis – The Impact and the Way Forward in Europe som anordnades av Friedrich Ebert Stiftung i Aten i början av april.

När finanskrisen slog till i Europa 2008 diskuterades möjligheten att satsa på kvinnor som försörjare och bygga en social infrastruktur som gör det möjligt att kombinera omsorgsansvar med förvärvsarbete. Men den valda politiken blev istället sträng budgetdisciplin och åtstramningar. En genomgående slutsats från konferensen är att dagens åtstramningspolitik är kortsiktig och blir kostsam och troligen inflationsdrivande på sikt. Nedskärningar idag minskar framtida produktivitet om kommande generationer inte rustas för arbetsmarknaden.

Stefanie Seguino menade att feminister måste använda makroekonomiska argument i högre utsträckning än idag. Det är viktigt att visa vem som betalar för olika nedskärningar och diskutera åtstramningarna som politiska val, inte som oundvikliga.

– Vi kan inte vara emot alla åtstramningar, utan vi måste prata om vad som behöver prioriteras för att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle.

En institution som fokuserar på de ekonomiska argumenten för jämställdhet är OECD, bland annat i rapporten Closing the Gender Gap: Act Now och på en temasida på OECD:s hemsida. Angelica Salvi del Pero från OECD närmast ursäktade det ekonomiska perspektivet och betonade att det finns många olika skäl till jämställdhet – rättvisa, frihet, välmående. Samtidigt är de ekonomiska skälen för jämställdhet tunga – att möjliggöra för kvinnor att förvärvsarbeta betalar sig och leder till högre barnafödande. Det bidrar till ett bredare och bättre arbetsutbud och en mer hållbar ekonomi då fler familjer har två försörjare.

Mycket av det OECD förespråkar känner vi i igen i Sverige: förskola och fritidshem, föräldraledighet, uppmuntra jämställd fördelning av obetalt arbete. Sverige behöver dock ta till sig av OECD:s varning för alltför lång föräldraledighet. Det påverkar kvinnors arbetsdeltagande negativt.

– Länder bör eftersträva att fördela föräldraledigheten mellan föräldrar, som Island gjort, sa Angelica Salvi del Pero. Det behöver inte kosta mer, men har goda effekter.

Enligt OECD minskade inkomstgapet mellan kvinnor och män 2009, eftersom krisen slog hårdare mot män. Sedan dess har gapet ökat igen. De insatser som gjorts har riktats till män, inte kvinnor. Flera på konferensen berättade om krispolitik som direkt motverkar kvinnors möjlighet att förvärvsarbeta, till exempel i Ungern där det nationalistiska och konservativa partiet FIDESZ som gåttt till val på ”familje-mainstreaming”.

Syftet med konferensen i Aten var att föra samman forskare med personer från organisationer som bedriver politiskt arbete för att kunskapen från feministiska ekonomer ska formuleras till politik. Cécile Greboval, generalsekreterare för European Women’s Lobby undrade varför krisen enbart ska leda till nedskärningar. Varför pratar vi inte om beskattning? De sociala frågor som varit en del av EU glöms bort och spänningar mellan grupper och antifeministiska strömningar växer. Hon fick medhåll från Sarah King, European Trade Union Confederation ETUC, som sa att det är uppenbart att åtstramningarna inte fungerar. Arbetslösheten ökar och när det offentliga skär ned på service, såväl för barn som äldre, tvingas främst kvinnor lämna arbetsmarknaden. Det behövs en nystart av diskussionen om vilket Europa vi vill ha. Sociala frågor, ekonomisk rättvisa och social inkludering, trängs undan.

Jämställdhet är inte en lyx utan en väg ur krisen. Går det att vända EU till att arbeta för jämställdhet? Statsvetaren Dorothée de Nève jämförde med de ekonomiska incitament som får bönder över hela Europa att odla en viss sorts potatis. Varför skulle de inte kunna användas för att skapa jämställdhet? Renate Wielpuetz, expert för Agency for Gender Equality inom ESF menade att Europa behöver bygga en social infrastruktur av omsorg snarare än nya motorvägar. Det är något som EU:s strukturfonder kan och bör stödja.

Läs även:

TCO:s jämställdhetsexpert Ulrika Hagström om jämställdhet i Europa och TCO:s artikelserie om hur den förda politiken påverkar människors vardag.

LO-ekonomen Torbjörn Hållö om att EU:s krispolitik grundar sig på ett räknefel.

måndag 22 april 2013

Av Ulrika Lorentzi

KATEGORIER: Ekonomisk politik, Internationellt, Jämställdhet, Välfärd

TAGGAR: ekonomisk tillväxt, feminism, Friedrich Ebert Stiftung, OECD