Kommunals utredare
Fakta, analyser och kommentarer
Vårbudgeten 2013 och kommunsektorn
I vårbudgeten 2013 lutar regeringen sig tillbaka och anser att ”en förbättrad ekonomiskt och arbetsmarknadsläge” under prognosperiodens slut (2017) kommer att bidra till ökade skatteintäkter och därmed stärka kommunsektorns finanser.
Bland de fakta som presenteras i propositionen handlar ett om konsumtionen i kommunsektorn som kommer att vara fortsatt lägre än genomsnittet för perioden 2003-2012. Som det framgår av de svarta staplarna i figuren nedan sjunker konsumtionen i kommunerna år 2014 till en av de lägsta nivåerna sett över hela den redovisade perioden.
En annan bild som visar på läget i sektorn är utvecklingen av antalet arbetade kommunfinansierade timmar. I tabellen nedan går det fram att ökningen i totalt antal arbetade timmar i sektorn kommer att vara dämpad år 2014 jämfört med 2012. Den dämpade ökningen övergår till minskning både 2015 och 2016. Minskningen är störst i kommunerna och den totala minskningen dämpas av expansionen av den kommunfinansierade privatsektorn.
I propositionen saknas analys av kvalitetskraven i välfärdstjänsterna och de förutsättningar som skulle behövas för att möta kraven. Sektorn förväntas följa balanskravet och även skapa resultatutjämningsreserver enligt regeln som infördes 1 januari 2013.
Konjunkturinstitutets generaldirektör Mats Dillén bedömer det allvarliga läget i kommunsektorn och menar att det inte är möjligt att behålla standarden av välfärdstjänsterna utan att höja skatterna med 74 miljarder kronor. Hans analys överensstämmer med Kommunals kritik mot regeringens likgiltighet för de offentliga åtagandenas kvalitet, där bemanningen av välfärdstjänsterna är en viktig del.
Även Riksrevisionen har tidigare i en rapport kritiserat regeringen för brist på analys av den långsiktiga utvecklingen i kommunsektorn. Riksrevisionen anser att problemet med finansieringen av det kommunala utgiftstrycket inte är i första hand en fråga om brist på resurser för den offentliga sektorn som helhet, utan snarare ett fördelningsproblem. I rapporten skriver Riksrevisionen att ”staten har långsiktigt goda finanser och har exempelvis möjlighet att förekomma kommunala skattehöjningar med statsbidrag eller att neutralisera effekterna av dem med statliga skattesänkningar. På längre sikt finns också en möjlighet att ansvaret för att tillhandahålla olika offentliga tjänster kan flyttas mellan olika offentliga sektorer. De långsiktiga obalanserna i den kommunala sektorn tycks emellertid vara så omfattande att god framförhållning krävs oavsett vilka åtgärder som vidtas.”
Den kraftiga sänkningen av bolagskatten med 16 miljarder kronor brutto eller 10 miljarder netto är ett exempel som stödjer Riksrevisionens slutsats avseende prioriteringar och viljor i fördelning av de samlade resurserna. Bolagsskattesänkningen har, enligt Ekonomistyrningsverket, tillsammans med avmattningen i ekonomin försvagat de offentliga finanserna.
måndag 15 april 2013
Av Yeshiwork Wondmeneh
KATEGORIER: Kommunal ekonomi
TAGGAR: bemanning, Vårbudgeten 2013, Yeshiwork Wondmeneh
Utredningsenheten
