Kommunals utredare
Fakta, analyser och kommentarer
Angående Pensionsåldersutredningens betänkande
Igår tisdag presenterade Pensionsåldersutredningen sitt slutbetänkande. Ett begrepp utredningen lanserade och som kan bli centralt framöver är riktålder. Denna riktålder ska höjas i takt med att medborgare lever längre och alltså styras av den faktiska utvecklingen av medborgarnas medellivslängd. Även andra försäkringar ska anpassas till riktåldern, exempelvis a-kassa och sjukersättning. Den högsta åldern räknas på och höjs på så sätt undan för undan.
År 2015 ska åldersgränsen för när man kan ta ut sin allmänna statliga pension höjas från 61 till 62 år, och räknas upp till 63 år 2019. År 2017 ska dagens 55-årsgräns för att kunna ta ut sin tjänstepension höjas till 62. Garantipensionen höjs år 2019 till 66 år, från dagens 65 år.
Att höja pensionsåldern är inget som gynnar Kommunals medlemmars pensioner. Medellivslängden beroende på utbildning skiljer sig dramatiskt, ju kortare utbildning ju kortare livslängd, så ser verkligheten ut. För vissa av Kommunals grupper så är ökningen av medellivslängden idag så lite, att ett år längre på arbetsmarkanden innebär att tiden som pensionär krymper. En höjd pensionsålder skulle med andra ord förkorta pensionstiden ytterligare för arbetare. Faktorerna som påverkar pensionsbalansen mellan olika socioekonomiska grupper visas i tabellen nedan:
| Balanslista vid höjd pensionsålder – likformigt för alla inkomsttagare | |
| Arbetare | Tjänstemän/Akademiker |
| Låg heltidslön | Hög heltidslön |
| Utbrett deltidsarbete | Heltidsarbete som norm |
| Låga livsinkomster | Höga livsinkomster |
| Politisk vilja att sänka löneläget | Politisk vilja att höja löneläget |
| Dålig arbetsmiljö | Bättre arbetsmiljö |
| Låg förväntad livslängd | Lång förväntad livslängd |
| Få månader med pensionsutbetalningar | Många månader med pensionsutbetalningar |
| Hög kroppsförslitning | Låg kroppsförslitning |
| Mer ohälsa | Mindre ohälsa |
| Tiden som pensionär kortas relativt mycket i % | Tiden som pensionär kortas relativt mindre i % |
| Ännu kortare tid med pensionsutbetalningar | Lång tid med pensionsutbetalningar |
Att verka för en bättre arbetsmiljö för medlemmarna är av största vikt för Kommunal. Pensionsåldersutredningen har ett antal förslag på åtgärder gällande detta, bland annat att ge Arbetsmiljöverket ökade resurser och ge skyddsombud och blivande chefer bättre utbildning i arbetsmiljökunskap. Utredningen vill även att det ska satsas pengar på forskning rörande vad för mekanismer som förhindrar folk att arbeta till 65. Dessa förslag anser inte Kommunal vara tillräckliga, kvinnor som arbetar inom vård och omsorg har idag svårare att få sina arbetsskador godkända som just arbetsskador. Arbetsmiljön bedöms inte på samma sätt som på mer manligt dominerade arbetsplatser.
Utredningens förslag om att uppmuntra och gynna de som kan välja att arbeta längre missgynnar Kommunals medlemmar: de har ofta inte ett val att arbeta några extra år, utan tvingas bort tidigt på grund av förslitningsskador etcetera. Även de låginkomsttagare och arbetare som klarar av att arbeta till 66 år får en kortare pensionstid i jämförelse med tjänstemän och akademiker med högre lön. Så inte bara får arbetarna en lägre pensionsutbetalning, den blir även kortare. Det är viktigt att utredningens förslag inte enbart landar i att höja pensionsåldern och tillsätta en arbetsgrupp gällande arbetsmiljön, det krävs en skarp lagstiftning om ökad bemanning, rätt till heltid och bättre arbetsmiljö. Även kvinnors förslitningsskador måste börja bedömas som arbetsskador. Alla har inte de ekonomiska och fysiska förutsättningarna för att välja att arbeta längre för en bättre pension.
Utredningsenheten
