Kommunals utredare

Åtstramningens pris

Rapporten ”Åtstramningens pris”

Webbsändning från seminariet

Rapporten undersöker hur den svenska äldreomsorgen har förändrats över tid. Hur har förändringarna påverkat de äldre, och hur har de påverkat deras anhörigas förvärvsarbete? Vi bygger på nya analyser av SCB:s stora intervjustudier av befolkningens levnadsförhållanden (ULF), samt tidigare svensk och internationell forskning. Vi jämför förändringarna under 1980- och 1990-talen med förändringarnaunder 2000-talet. De viktigaste resultaten är:

• Äldreomsorgen har minskat under tre decennier. Under 1980- och 1990-talenminskade främst antalet äldre som fick hemtjänst, men även de som fick äldreboende. Mellan 2001 och 2012 försvann var fjärde plats i äldreboende, drygt 30 000 platser.

 • Även om antalet äldre personer med hemtjänst har ökat under samma period är det få av dem som har fått lika många hjälptimmar som i ett äldreboende. Minskningen i äldreboenden har därmed inte kompenserats av utökadhemtjänst, sett till antalet hjälptimmar. Bortfallet av offentlig omsorg har i huvudsak ersatts av barnens och andra anhörigas insatser. Anhörigomsorgen har ökat kontinuerligt sedan 1980-talet. Nytt under 2000-talet är att ökningen berör alla grupper av äldre, oavsett utbildningsnivå. Tidigare ökade anhörigas insatser främst bland barn till lågutbildade äldre.

 • Privat köpt hjälp har också ökat, men betydligt mindre än anhörigas insatser. Även om antalet personer som köper privat hjälp har ökat rör det sig oftast om ett fåtal timmar.

 • Här finns ett tydligt klassmönster: anhörigomsorg är betydligt vanligare och mer omfattande bland äldre med lägre utbildning. Privat köpt hjälp är vanligare bland äldre med högre utbildning. Men anhörighjälp är mycket mer omfattande än privat köpt hjälp i alla sociala grupper.

 • 360 000 personer i förvärvsaktiv ålder hjälper en äldre, sjuk eller funktionshindrad närstående dagligen eller flera gånger i veckan. Samtidigt har 80 000–100 000 personer gått ned i arbetstid eller slutat arbeta helt för att vårda – främst kvinnor med lägre utbildning.

 • Det finns ett tydligt internationellt samband mellan hur välutbyggd den offentliga äldreomsorgen är och hur många medelålders kvinnor som förvärvsarbetar.

 • En välutbyggd äldreomsorg är, liksom barnomsorgen, en förutsättning för att kvinnor och män ska kunna förvärvsarbeta över hela livsloppet. En försämrad äldreomsorg riskerar därmed att få konsekvenser för de medelålders barnens, framför allt döttrarnas, arbetsutbud.

 • Dagens diskussioner om hur samhällsekonomin ska kunna klara en åldrande befolkning utgår från att åtstramningar av den offentligt finansierade omsorgen leder till att alla äldre i stället kommer att köpa privata tjänster.

I den här rapporten har vi visat att detta antagande är orealistiskt. Inte ens de resursstarka ersätter den minskade offentliga omsorgen med privat köpta tjänster, utan ersätter den i stället främst med anhörigomsorg. Utifrån detta argumenterar vi för att offentligfinansierad äldreomsorg inte ska ses enbart som en kostnad. Tvärtom är den en viktig del av den sociala infrastrukturen. Äldreomsorgen skapar förutsättningar för en god samhällsekonomi genom attöka det kvinnliga arbetsutbudet.