Kommunals utredare

Arbetstid som jämställdhetsfråga?

foto: Mattias Vepsä

Gästblogg av Kristin Linderoth, doktorand i genusvetenskap

När jag berättar att min doktorsavhandling ska handla om Kommunals strejk 2003 är den absolut vanligaste följdfrågan jag får: ”På vilket sätt är det genusvetenskap?” I början gjorde frågan mig osäker, men efterhand har jag kommit att betrakta den som intressant, därför att den kanske säger något om den samtida synen på feminism och jämställdhet. Vad som räknas som relevant eller självklart för genusforskare att studera hänger samman med vad som kan utgöra föremål för feministisk politik eller jämställdhetspolitik idag. I förlängningen handlar det om vilka människor som omfattas av den politiken. Genom att blicka bakåt kan vi få syn på att uppfattningen om vad – och därmed vilka – som ska få plats under det jämställdhetspolitiska paraplyet inte är konstant, utan förändras över tid.

Idag uppfattas till exempel rätt till heltid ganska självklart som ett jämställdhetskrav i Sverige, medan generell arbetstidsförkortning inte gör det. Ofta ställs kraven mot varandra, där många menar att det är nödvändigt att uppnå rätt till heltid innan generell arbetstidsförkortning kan komma på tal. Men det har inte alltid varit så. I min undersökning av Kommunals könspolitiska debatt fann jag dels att arbetstidsförkortning diskuterats som en jämställdhetsfråga under hela den period det förekommit på Kommunals kongresser och förbundsmöten, och dels att det inte entydigt betraktats som stående i motsättning till heltidsrätt. När kravet på kortare arbetstid väcktes första gången 1978 var det tvärtom som en väg att förverkliga rätten till heltid och ekonomisk självständighet genom sänkt heltidsmått för alla, vilket förespråkarna menade även skulle leda till en jämnare fördelning av hemarbetet mellan kvinnor och män, mer tid med barnen och ”vidgad delaktighet i samhällsarbetet”. Styrelsen var inte enig med de ombud som motionerat om ett omedelbart införande av 6-timmars arbetsdag, men det man var överens om var just att det ökade deltidsarbetet innebar ett införande av arbetstidsförkortning bakvägen, fast utan ekonomisk ersättning och bara för kvinnor.

Under 80-och 90-talet ökade trycket i debatten och flera motionärer ansåg att Kommunal som en kvinnodominerad organisation borde gå före inom LO och aktivt driva kravet på kortare arbetstid. Den koppling som tidigare gjorts mellan kvinnors deltidsarbete och behovet av en allmän arbetstidsförkortning började dock ifrågasättas av styrelsen, som i en kongressrapport 1988 nu skrev att arbetstidsfrågorna diskuterats utifrån ett begränsat perspektiv, i vilket alla arbetade heltid. De ombud som drev kravet om kortare arbetstid fortsatte att argumentera för att ett sänkt heltidsmått skulle innebära en jämnare fördelning av arbetstiden, men i praktiken separerades frågorna. I det jämställdhetsprogram Kommunal antog 1994 kom rätt till heltid att formuleras som det viktigaste jämställdhetskravet, medan arbetstidsförkortning framställdes som en allt omöjligare målsättning att nå inom en överskådlig framtid. Under 90-talets slut och 2000-talets början, i sviterna av nedskärningarna i välfärden, kom förespråkarnas argument alltmer att handla om att den höga arbetsbelastningen och stressen i de kvinnodominerade sektorerna skulle motverkas av kortare arbetsdag, medan styrelsen allt starkare underströk att man var tvungen att välja mellan kortare arbetstid och rätten till heltid, liksom mellan kortare arbetstid och högre lön och även mellan kortare arbetstid och fortsatt finansiering av välfärden. Man kom också alltmer att ifrågasätta huruvida en arbetstidsförkortning automatiskt skulle medföra en jämnare fördelning av hemarbetet mellan kvinnor och män, men vidhöll att positiva jämställdhetseffekter kunde finnas i form av ökad fritid för kvinnor. Att frågan hade en könsdimension framkom också tydligt i den undersökning man presenterade i rapporten Hela tiden… 2006, som visade att Kommunals medlemmar ville ha kortare arbetstid än medlemmar i andra fackliga organisationer, även jämfört med medlemmar i övriga LO-förbund. Män, höginkomsttagare och högutbildade utgjorde de grupper som föredrog längre veckoarbetstid.

Parallellt med att kravet om generell arbetstidsförkortning i Kommunal omvandlats från mål till vision och separerats från kravet om heltid åt alla har också jämställdhetsdebatten i samhället i stort genomgått förändringar, som innebär att kravet om kortare arbetstid placerats utanför denna. Hur påverkar detta vilka kvinnor som inkluderas i jämställdhetspolitiken och i vilken mån den kan användas för att förändra samhället i grunden? Och varför är det så att vissa krav framstår som självklara jämställdhetskrav medan andra kan göra det under en period men inte under en annan? Svaret ligger i det faktum att kön aldrig är den enda maktordningen som påverkar oss. Ett klassperspektiv är nödvändigt för att förstå att olika jämställdhetskrav är centrala för olika grupper av kvinnor, men också att olika grupper av kvinnor har olika möjlighet att sätta den jämställdhetspolitiska dagordningen under olika perioder.

Statsvetaren Katharina Tollin, som skrivit en avhandling om den svenska jämställdhetspolitikens utveckling, menar att jämställdhetsdebatten under de senaste decennierna frikopplats från jämlikhet i en vidare bemärkelse, och att detta i praktiken innebär att olikheter mellan kvinnor, till exempel utifrån klass, döljs. När kön betraktas som en fristående maktordning minskar utrymmet för politiska krav som inte särskilt riktar sig mot en könsstruktur, men som ändå berör stora grupper av kvinnor. Kravet om kortare arbetstid, eller om man så vill, sänkt heltidsmått för alla, är just ett sådant. Ur det perspektivet är diskussioner om arbetstid, liksom vad olika gruppers arbete är värt, i allra högsta grad relevanta för genusforskningen att studera.

Linderoth, Kristin (2010) Mellan kamp och samförstånd – den könspolitiska debatten i Svenska Kommunalarbetareförbundet 1958-2006. Examensarbete för masterexamen, Centrum för genusvetenskap, Lunds universitet.

Tollin, Katharina (2011) Sida vid sida. En studie av jämställdhetspolitikens genealogi 1971-2006, Atlas.

tisdag 9 oktober 2012

Av admin

KATEGORIER: Fackligt arbete, Jämställdhet

TAGGAR: arbetstidsförkortning, Kommunals kongresser, Rätt till heltid