Kommunals utredare
Fakta, analyser och kommentarer
Fakta, analyser och kommentarer
Jag kan inte låta bli att söka på ordet ”arbetsmiljö” i budgetpropositionen 2012/2013:1, utgiftsområde 14: Arbetsmarknad och Arbetsliv. Jag trycker på sökrutans högra pil i PDF-texten. ”Jag kommer att veta vad jag vill hitta, när jag ser det”, tänker jag och upprepar piltryckningen. Och så bums, ett diagram fångar min uppmärksamhet.
Diagrammet beskriver förändringen över tid i andelen kvinnor och män som sjukskriver sig för besvär som är arbetsorsakade. Exakt samma diagram redovisades i förra budgetpropositionen och det hamnade i utredarbloggen då också. Den enda nyheten som diagrammet nu förmedlar är att det inte har blivit bättre 2011, jämfört med året innan. Andelen män som är sjukfrånvarande på grund av villkoren i arbetet har ökat och andelen kvinnor är på samma nivå.
Det kan kännas tjatigt och meningslöst att upprepa samma information och det kanske har avtrubbande effekt. Men det måste upprepas, för dåliga villkor i arbetet kan göra människor sjuka i varierande grad och i extrema fall kan det kosta dem livet. Arbetsorsakade besvär är ofta självupplevda och det är inte alls helt klart vad som ingår i dem, men de leder till sjukfrånvaro och det är en tillräcklig anledning för att agera. Det bör inte vara orimligt att anta att ett tidigt ingripande begränsar skador och kostnader både för individer, för företag/organisationer och för samhället.
Men kan vi vara helt säkra på att besvären är arbetsorsakade? Hur vet vi att det är arbetslivet och inte livet utanför arbetet som gör människor sjuka och i extrema fall driver dem till självmord? Vilka evidenser finns det? Dessa frågor kommer att alltid spöka, uttalade eller outtalade, även i händelse av helt ”uppenbara” fall och jag tror att frågorna kan påverka viljan att fatta beslut om effektiva åtgärder. Med det menar jag inte att det inte behövs flera och bättre studier. Forskning behövs och i sammanfattningen av en nyligen avslutad studie om depression och utmattningssyndrom i människovårdande yrke, Åsberg M. och Nygren Å. (2012) berättar forskarna bland annat om att de kunnat finna ett statiskt säkerställt samband mellan psykisk ohälsa och omorganisation.
Mina tankar går vidare till fallet på telekomjätten France Télécom, där 35 anställda begick självmord inom loppet av två år mellan januari 2008 och slutet av 2009. Tragedin sammanföll med företagets omfattande omorganisation som ledde till massuppsägningar och omplaceringar (över 30 000 anställda), enligt eironline (european industrial relations observatory on-line). Arbetsmiljökommittéer, arbetsmedicinexperter och fackföreningar hade varnat företagets ledning om allvarliga risker för psykisk ohälsa som omorganisationen skulle innebära. Men trots det fortsatte processen som av facken beskrevs för att, bland annat, innehålla inslag av psykiskt ”våld”, som gick ut på att trakassera anställda för att få dem ”självmant” säga upp sin anställning. Någon i företagets ledning hade dessutom väckt starka känslor hos allmänheten genom att offentligt uttala sig om ”självmord som trend”.
Jag tar upp detta dramatiska exempel för att försöka visa på handlingsförlamande tvivel och oklarheter om orsak och samband och deras extrema konsekvenser. Fallet har lett till att några chefer på företaget har ställts inför rätta och givetvis kommer frågan om uppsåt att ältas till leda. Rättsprövningen kommer kanske att leda till böter och skadestånd, men frågan är om fallet kommer att bidra med några nya insikter om sambanden mellan villkor i arbetslivet och psykisk ohälsa samt om ledarskapets betydelse.
Ledarskapets betydelse för medlemmarnas arbetsmiljö och arbetsrelaterad hälsa är en av frågorna som Kommunal brukar lyfta fram i olika sammanhang. I budgetpropositionen 2013 har denna fråga uppmärksammats symboliskt med ett anslag på cirka 100 miljoner kronor för chefsutbildning inom äldreomsorgen. ”Alltid något”, tänker jag, men förbländad av de 16 miljarder som tilldelats bolagskattesänkningen glömmer jag att berömma satsningen i ledarskapsutveckling i äldreomsorgen.