Kommunals utredare
Fakta, analyser och kommentarer
Avskaffa ”krämpor – stämpeln” från kvinnors skador i arbetslivet
Jag läser i AFA Försäkrings senaste årliga rapport Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro – 2012 och reflekterar över en ”nyhet”:
Den genomsnittliga risken för kvinnor att drabbas av allvarliga arbetsolycksfall har ökat från 1,4 till 1,5 fall per 1000 sysselsatta. Det beror bland annat på en riskökning i vård- och omsorgssektorn från 1,7 till 1,9 fall per 1000 sysselsatta, som i sin tur förklaras, enligt AFA, av de två på varandra efterföljande hårda vintrar som lett till halka och fallskador. Men förutom vinterhalka, så bör också ökad stress, till exempel i hemtjänsten, för att hinna mellan olika omsorgstagare vara en rimlig faktor bakom fallskador.
Ökningen är liten och den gäller 2010 jämfört med tidigare år och de som drabbas särskilt är undersköterskor och barnskötare. Dock tror AFA att ökning kommer att visas även i kommande redovisning (ett trendbrott, enligt AFA).
Män löper en högre risk med 2,5 fall per 1000 sysselsatta och det har inte skett några förändringar.
Analysen i rapporten gäller godkända skador, som antagligen är kliniskt bevisbara och mer eller mindre ”uppenbara”: frakturer, muskelbristningar, ledbrott, hörselskador, sår, frätningar, utslag/eksem, infektioner, mm. Dessa förekommer vanligtvis i industrin och i byggsektorn, där till exempel lyft eller förflytning av materiel, klättring på ställningar, hälsovådliga kemikalier och maskinella vibrationer förekommer. Än i dag inträffar i dessa sektorer allvarliga olyckor som i extrema fall kräver människoliv och ofta är dessa arbetsplatser mansdominerade. En del av de allvarliga arbetsskadorna leder till medicinsk invaliditet både för kvinnor och för män.
De faktorer som ligger bakom olycksfall och invaliditet ligger ofta också bakom godkända arbetssjukdomar i mansdominerade yrken. I kvinnors fall är det generellt svårare att få arbetssjukdomar godkända för faktorer som är vanligt förekommande i kvinnodominerade yrken och som kan leda till sjukdomar.
Bild 1: Arbetssjukdomar med visandeår 2008 och 2009 bland män. Fördelning på diagnoser och ålder. Totalt antal=686 (Källa: AFA 2012)
Bild:2 Arbetssjukdomar med visandeår 2008 och 2009 bland kvinnor. Fördelning på diagnoser och ålder. Totalt antal=134 (Källa: AFA 2012)
Som framgår i bild 2 är det fortfarande bara några få kvinnor som får sina arbetssjukdomar godkända för de arbetsrelaterade besvär som är vanliga i vård och omsorg (se: psykiska sjukdomar och syndrom samt sjukdomar i muskuloskeletala systemet).
I vård och omsorg är arbetet relationsintensivt och mer komplicerat. Skadorna är kanske inte så uppenbara, eftersom de beror på flera samverkande faktorer: fysiska, psykologiska, sociala och organisatoriska. Men vid bedömning av arbetssjukdomar väger dessa kriterier inte så mycket (inget alls). De faktorer (fysiskt våld i kontakt med patient, boende), som enligt AFA är vanliga orsaker bakom medicinsk invaliditet i vård och omsorg lämnar inte några spår vid bedömning av arbetssjukdomar, medan motsvarande orsaker i mansdominerade yrken verkar ha inflytande.
Det borde införas en deadline för att avskaffa ”krämpor – stämpeln” från kvinnors skador i arbetslivet.
torsdag 21 juni 2012
Av Yeshiwork Wondmeneh
Utredningsenheten
