Kommunals utredare

Fakta, analyser och kommentarer

Dags att höja våra röster!

Gästblogg av Johanna Palmström, chefredaktör för tidskriften Bang.

På internationella kvinnodagen åttonde mars tog bristande jämställdhet som vanligt mycket plats i nyhetsrapporteringen. En helsida bland DN:s ekonomisidor hade rubriken ”Långt kvar till jämställdhet” och i olika cirkel- och stapeldiagram illustrerades de generella löneskillnaderna mellan kvinnor och män, andelen kvinnor och män bland chefer och hur hemarbetet fördelas. På sidan bredvid fanns artikeln ”Deltid slår mot kvinnors pension”

Det finns något märkligt med att nyhetsrapporteringen går på repris den åttonde mars varje år. Märkligare än att nyhetsredaktionerna kan presentera redan kända skillnader som nyheter är så klart att så lite händer från år till år. Trots att vi vet så mycket.

När Kommunal strejkade 2003 intervjuades en anställd i en skolmatsal i SVT:s rapport. ”Visst är det synd om barnen, sa hon, men vi kan inte betala med våra låga löner.” Hennes analys och ord är lika giltiga fortfarande. För det är ohållbart att anställda inom servicesektorn, vård- och omsorg, som utför tjänster som vi alla i ett samhälle är beroende av, möjliggör allt från kvällsöppna matbutiker till äldre- och barnomsorgen med sina låga löner.

På frågan ”Vill du ha jämställdhet?” svarar de flesta personer i Sverige idag ja. Men i praktiken verkar vi fortfarande vara så oerhört långt från den viljan. Eftersom vi låter löner och arbetsvillkor vara sämre i kvinnodominerade branscher.

Det här är förmodligen en självklarhet för dem som följer den här bloggen, men jag måste ändå skriva det: Det är ju därför jämställdhetspotterna behövs. Det är ju därför kommun- och landstingspolitiker måste erbjuda heltidstjänster. Det är ju därför det behövs en individualiserad föräldraförsäkring.

I år debatterar politiska partier och arbetsgivarorganisationer frysta och sänkta ingångslöner samt sänkta ungdomslöner. Då blir det ändå viktigare att fortsätta påvisa hur ohållbar situationen är i kvinnodominerade branscher. Samtidigt svårare, för det tar på krafterna när företrädare för både partier och arbetsgivarorganisationer fortsätter att förneka de kända orättvisor som finns. Än så länge, har tack och lov, ingen vågat säga att sänkta löner är en jämställdhetsreform.

Det är också viktigt att komma ihåg att vi är många som har en annan uppfattning och vill se förändring. Nu när Handels lagt ett strejkvarsel och Kommunal går in i slutfasen är det dags för oss som inte accepterar avtal utan ambitioner att förändra snedfördelningen mellan kvinnor och män att höja våra röster.