Kommunals utredare

Kedjan som brast (2011)

Rapporten ”Kedjan som brast- En berättelse om Kommunals utförsäkrade medlemmar” är skriven av utredaren Anna Spånt Enbuske och handlar om en grupp medlemmar där dagarna i sjukförsäkringen har tagit slut. Alla intervjuade har fått erbjudande om att delta i arbetslivsintroduktion vid Arbetsförmedlingen. Nästan nio av tio svarade ja. Rapporten handlar om medlemmarnas upplevelser av arbetslivsintroduktionen, tiden som sjukskriven och arbetsmiljön på deras arbetsplats när de blev sjuka. Den handlar också om det stöd och hjälp medlemmarna fått av arbetsgivaren, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Kommunal.

Undersökningen visar följande:

• Stödet från arbetsgivarna för en snabb återgång till arbete vid sjukdom är bristfälligt. Endast 15 procent fick anpassade arbetsuppgifter för att komma tillbaka i arbete. Anställningsformen verkar ha stor betydelse. Bland tillsvidareanställda fick drygt 20 procent anpassade arbetsuppgifter, jämfört med fem procent av de visstidsanställda.

 • Många är missnöjda med stödet från Försäkringskassan. Sex av tio uppger att de inte fick tillräckligt med stöd av Försäkringskassan för att återgå i arbete.

 • Få har återgått i arbete – endast drygt tio procent. Majoriteten av de utförsäkrade, 57 procent, har återvänt till sjukförsäkringen och 24 procent deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

 • Arbetslivsintroduktionen har inte ökat chanserna att få eller motivationen att söka ett arbete, men den har ändå varit uppskattad. Över 80 procent av de intervjuade tror inte att deras chanser att arbeta ökat efter deltagande i arbetslivsintroduktion. Medlemmarna har inte heller fått någon ökad motivation för att söka arbete eller att börja studera. Däremot är många, 70 procent, nöjda med stödet från Arbetsförmedlingen. De har blivit sedda och har fått ett stärkt självförtroende.

 • Utförsäkringen har lett till omfattande negativa ekonomiska konsekvenser. Cirka åtta av tio har påverkats negativt ekonomiskt av utförsäkringen. En dryg tredjedel, 36 procent, har förlorat över 5 000 kronor i månaden. Ytterligare nästan lika många, 27 procent, har förlorat över 2 500 kronor i månaden.

Kommunals krav:

 Återgång till arbete ska alltid vara målet för insatserna riktade till den sjuke. För att underlätta övergången mellan sjukdom och arbete krävs både förebyggande insatser gällande arbetsmiljön på medlemmarnas arbetsplatser och direkta förändringar i regelverket kring sjukförsäkringen.

För en snabbare rehabilitering och en bättre arbetsmiljö på arbetsplatserna

 • Fler fasta jobb utgör grunden för en hög bemanning i verksamheterna som garanterar arbetsmiljön, både för anställda och för brukare.

 • En obligatorisk företagshälsovård skapar bättre förutsättningar för arbetsanpassningar. Sanktioner mot arbetsgivare ger fler incitament att fullgöra sitt rehabiliterings- och omplaceringsansvar.

 • Ett särskilt uppdrag till Arbetsmiljöverket. Sjukskrivningstalen varierar kraftigt mellan branscher. Arbetsmiljöverket bör få i uppdrag att göra särskilda kontroller av arbetsmiljön i branscher med höga sjukskrivningstal.

• Mer arbetslivsforskning – särskilt kring kvinnors arbetsmiljö som tydliggör klass- och könsdimensioner i arbetslivet.

För återgång till arbete och en sjukförsäkring som underlättar rehabilitering

• De absoluta tidsgränserna i sjukförsäkringen ska bort. Undersökningen visar att de flesta utförsäkrade faktiskt är alltför sjuka för att delta i Arbetsförmedlingens aktiviteter. Även reglerna kring beviljandet av sjukersättning behöver ändras. De är både orimliga och rättsosäkra.

• Omställningen mellan sjukdom och arbete ska ske med en god ekonomisk trygghet – inte i en privatekonomisk kris. De två försäkringarna, sjukrespektive arbetslöshetsförsäkringen, ska därför vara jämställda i sin ersättningsnivå på 80 procent. Det är möjligt genom höjd ersättning och höjda tak i arbetslöshetsförsäkringen.