Kommunals utredare

Erkännande av kvinnors arbetsrelaterade ohälsa

Sedan 2008 ökar återigen kvinnors sjukfrånvaro orsakade av arbetsrelaterade besvär. I budgetpropositionen konstateras att ohälsan är särskilt vanlig i vissa kvinnodominerade yrken branscher och regeringen avsätter resurser för kunskapsinhämtning, information och utbildning av inspektörer. Det är ett erkännande av kommunalarnas arbetsrelaterade ohälsa. Men varför bara samla kunskap och inspektera? Nu behövs resurser för att, utifrån känd kunskap, förbättra arbetsmiljön.

 

Om kvinnors arbetsrelaterade ohälsa i budgetpropositionen

I 2012 års budgetproposition, under avsnittet arbetsmiljö (kapitel 14, utgiftsområde Arbetsmarknad och arbetsliv) lyfts fram så väl framgångar som återstående problem. Bland framgångarna redovisas minskningen i den arbetsrelaterade sjukfrånvaron både för män och för kvinnor på hela arbetsmarknaden. Ökningen började i mitten av 1990-talet och nådde toppen kring 2003. Därefter har andelen halverats. Som det visas i diagram 1 (från budgetpropositionen) fortsätter andelen män som är borta från arbetet på grund av arbetsrelaterade besvär att minska, medan andelen kvinnor åter börjat öka kring 2008.  

Diagram 1 Andel av sjukfrånvaron som uppges bero på arbetsorsakade besvär 1997–2010.  Källor: Arbetsmiljöverket och Statistiska centralbyrån (AKU). Anm. Uppgifterna bygger på den egna bedömningen av dem som ingår i undersökningen arbetsorsakade besvär.

   

Vilka besvär handlar det om?

Värk och smärta i muskler och leder följt av psykiska besvär har svarat för den största delen av sjukfrånvaron i Sverige och i flera andra länder. I diagram 2 nedan visas några av de vanligaste arbetsrelaterade fysiska och psykiska besvär som orsakar kvinnors sjukfrånvaro. Givetvis ligger dessa faktorer också bakom mäns sjukfrånvaro, men frekvensen är relativt högre för kvinnor. Till exempel hade nästan dubbelt så stor andel kvinnor (cirka 45 procent), jämfört med männen, värk i skuldror och axlar.  

Diagram 2. Anställda och ohälsa, upplevda besvär hos kvinnor 1997–2009. Källor: Arbetsmiljöverket och Statistiska centralbyrån (ULF).

Bilden stämmer väl överens med Kommunals egna analyser av medlemmarnas upplevda smärta och värk i muskler och leder samt när det gäller psykiska besvär. Besvären har antingen ökat eller stannat vid en hög nivå under en lång period mellan 1988 och 2007[1]. Även Kommunals uppgifter har baserats på levnadsförhållandeundersökningarna och det gäller alla medlemmar utan uppdelning på kön. Vi antar att skillnaderna mellan könen kan vara små på kvinnodominerade arbetsplatser.

    

Vad är det då som orsakar värk i skuldror eller rygg? Vad ligger bakom ångest eller sömnlöshet?

Tunga lyft, olämpliga arbetsställningar och jäkt är vanliga orsaker till sned belastning och skador i muskler och leder. Men också brist på inflytande eller egenkontroll kan bidra till stress, som i sin tur kan orsaka både fysiska och psykiska besvär. I den så kallade kravkontrollmodellen fastställs att höga krav kombinerat med låg egenkontroll är en väsentlig riskfaktor för ohälsa.  

Kvinnor upplever i dubbelt så stor utsträckning som män att de inte kan koppla bort tankarna från arbetet under sin ledighet och att de har lågt handlingsutrymme[2].

      

Erkännande som väcker förväntningar

I budgetpropositionen deklareras att de arbetsrelaterade besvären är särskilt framträdande inom vissa kvinnodominerade yrken och branscher. För medlemmar i Kommunal är detta ett erkännande och det är positivt. Samtidigt väcker det förväntningar om snabbare och effektivare åtgärder för att komma till rätta med de dåliga faktorerna i arbetsmiljön. Regeringens konkreta satsning på detta område består av 20,5 miljoner kronor till Arbetsmiljöverket som avsattes under 2011 för aktiviteter som ska pågå under perioden 2011-2014 och som ska fokusera på att förebygga förslitningsskador på grund av felaktig arbetsbelastning.  

”Uppdraget ska ge en ökad kunskap om kvinnors arbetsmiljö och bättre metoder för att i tillsynsarbetet uppmärksamma risker för belastningsskador. Satsningen ska omfatta kunskapsinhämtning, information, utbildning av inspektörer och genomförande av en nationell tillsynsaktivitet.” (Sidan 77 i utgiftsområdet 14 i Budgetpropositionen.)

Alla försök och åtgärder är välkomna och förhoppningen är att i dessa aktiviteter vägs in en del av det kunskap som arbetslivsforskningen förmedlar och att man tar på allvar de anställdas egna erfarenhetsbaserade förslag på förbättringar.     

Men, men, det hade varit önskvärt om resurser sattes in för att, utifrån känd kunskap, påskynda förbättringen av arbetsmiljön. Ett exempel på tillämpningsbar kunskap är den forskning[3] som studerat faktorerna som skiljer kommuner med hög sjukfrånvaro från dem med låg sjukfrånvaro. Målgruppen i forskningen är 15 000 anställda inom kommunal vård och omsorg om äldre och personer med funktionsbegräsningar. I kommuner där sjukfrånvaron var låg har personalen bättre självskattad hälsa och restriktiva attityder till när man ska ha rätt att vara sjukskriven. Sådana kommuner har satsat mer på konkreta hälsofrämjande åtgärder som riktar sig till individer och grupper. Exempel på sådana åtgärder är livsstilinriktad rådgivning, friskvård, stödsamtal individuellt eller i grupp, arbetsmiljöutbildning och arbetsanpassning. Förutom dessa direkta satsningar påverkar indirekt även ledarskapet och organisationsklimatet hälsan och sjukfrånvaron. I det ingår att medarbetarna känner att de får uppskattning för sina arbetsprestationer, uppmuntras att delta i viktiga beslut, får kompetensutveckling, osv. 

Så även om det är bra med ytterligare kunskap och information för att fånga förändringar i arbetsmiljön borde det ske samtidigt som satsningar görs utifrån redan förvärvad kunskap.