Kommunals utredare

Tiotusental i vård- och omsorgsarbete, men tre i militären

Människor med utländsk bakgrund arbetar inom en rad olika yrken i Sverige: som högre ämbetsmän och politiker, fysiker, kemister, civilingenjörer, arkitekter, fordonsförare, universitetslärare, brevbärare, gjutare, svetsare, finmekaniker, möbelsnickare, polis och militärer… I vissa av dessa yrken är det frågan om en eller två anställda, i andra ett tiotal eller tusental. Till exempel fanns i militären 2009 tre anställda med bakgrund ifrån den afrikanska kontinenten, medan motsvarande inom vård- och omsorgsyrket var cirka 10 500 personer.

Under samma år arbetade sammanlagt 79 509 anställda med utländsk bakgrund inom vård- och omsorgsyrket. Det motsvarar nästan 17 procent av samtliga förvärvsarbetande inom yrket[i]. Detta kan jämföras med, till exempel, byggnads- och anläggningsarbetare där andelen med utländsk bakgrund är cirka 8 procent (7262 personer) eller sjuksköterskeyrket, där motsvarande andel är 11 procent (7482 personer). Allt enligt beräkningar som är baserade på Statistiska centralbyråns yrkesstatistik.

Källa: Statistiska centralbyrån

Analyserar man utvecklingen över tiden kan man se att det har skett en ökad tillströmning av sysselsatta med utländsk bakgrund i vård- och omsorgssektorn sedan 2001. Andelen har ökat med cirka 5 procentenheter och motsvarar nästan hela skillnaden, skillnaden totalt inom yrket, under den observerade perioden (en del av skillnaderna kan dock tillfalla tekniska faktorer som, till exempel, eventuella förbättringar i registerhållningen). Att allt fler med utländsk bakgrund förvärvsarbetar inom vård- och omsorgsyrket skulle kunna tolkas på minst två olika sätt:

En tolkning kan vara att vård och omsorgsyrket kanske upplevs vara attraktivt av allt fler arbetssökande med utländsk bakgrund, samtidigt som arbetsgivare inom branschen är villiga att anställa arbetssökande oavsett etnisk bakgrund. Det skulle innebära ökad delaktighet i arbetslivet, som i sin tur skapar bättre förutsättningar för egenförsörjning samtidigt som det ger kvalifikationer till inkomstrelaterade förmåner. Men detta förutsätter bra anställningsvillkor som leder till fasta anställningar och heltidstjänster.

Den andra tolkningen utgår ifrån det faktum att personer med utländskbakgrund oavsett utbildning eller andra meriter har generellt svagare ställning på arbetsmarknaden. Samtidigt är visstidsanställningar vanligt förekommande inom vård och omsorg. Detta skulle kunna leda till att allt fler personer med utländsk bakgrund tar otrygga visstidsanställningar inom vård och omsorg i brist på andra alternativ. En del kanske ser det helt enkelt som en ingång till yrket och hoppas på bättre villkor med tiden, medan andra kan vara helt ointresserade av yrket, men tar det ändå i väntan på något annat. Konsekvensen skulle då vara inlåsning i otrygga anställningar, som i sin tur leder till fortsatt segregation och ojämlikhet.

torsdag 15 september 2011

Av Yeshiwork Wondmeneh

KATEGORIER: Arbetsmarknad