Kommunals utredare

Därför vill banken att vi ska tappa förtroendet för välfärden

Gästblogg av Anton Andersson, praktikant på Utredningsenheten våren 2011.

SEB kom nyligen med en rapport som de presenterade på DN Debatt. De menar att rapporten visar att svenskarna är beredda att betala mer ur privat ficka för välfärden. Banken har undersökt förtroendet för att man kan få en bra service i några olika områden av välfärden samt trygghet vid inkomstbortfall. Rapporten visar också att förtroendet för välfärden i Sverige på flera områden är lägre än i våra nordiska grannländer. De områden som har betydligt lägre förtroende i Sverige än i grannländerna är de områden som den borgerliga regeringen kraftigt förändrat. Det handlar om sjukförsäkringen, a-kassan men även arbetsförmedlingen. Vad SEB lyfter fram är dock att även sjukvården har ett lägre förtroende än i grannländerna.

Den poäng som författarna vill göra i rapporten är att förväntningarna på välfärden är högre än vad det offentliga kan erbjuda och att det finns stöd för att medborgarna ska betala en del av kostnaden själv. Man skriver att:

”Skillnaden mellan vad skatteinkomsterna kan bära och vad folk önskar få ut är stor. Och den skillnaden kommer att växa framöver när försörjningsbördan blir tyngre och kraven höjs med en åldrande befolkning.”

Det innebär att de vill ha ett ”Fördjupat samtal om välfärdens framtida finansiering”.

Man skriver att endast en av fyra helt avvisar skattefinansiering medan sju av tio tycker att välfärden ska betalas med både skatt och egen finansiering. Riktigt vad som menas med detta är dock oklart. Redan idag finns det patientavgifter och andra avgifter i välfärden. Det vill säga en blandning av privat och skattefinansiering. Vad SEB inte visar är hur stödet är för en privatfinansierad vård är vilket är alternativet till dagens system.

Även om man kan ha många invändningar mot SEB rapporten är den trend de pekar på i huvudsak riktig. Fler och fler köper privata vårdförsäkringar. Hundratusentals svenskar, omkring 150 000 bara i Stockholm, har skaffat privata vårdförsäkringar (även kallade VIP-kort i vården) och marknaden växer med 20-25 procent om året. Ofta är det arbetsgivaren som står för försäkringen men nu har också flera fackförbund inom SACO men även Lärarförbundet och Finansförbundet inom TCO börjat erbjuda sina medlemmar detta som en tilläggsförmån.

Kommunals rapport om välfärdens framtida finansiering resonerar kring att ett sänkt förtroende för att det offentliga kan leverera de tjänster som efterfrågas kan få allt fler att efterfråga privata välfärdstjänster vilket urholkar betalningsviljan för de offentliga. Det sker genom en stegvis förändring som bygger på att stödet är på lång sikt bland de som har en privat försäkring sannolikt är svagt för att öka utgifter till den offentliga vården. Den generella välfärdens nyckel är att alla är med och bidrar och att alla också får del av servicen. De lösningar på problematiken som Kommunal tar upp handlar bland annat om att låta den offentliga sektorns andel av BNP öka. Även fler heltidstjänster ses som en del av lösningen.

Tillbaka till SEB studien. Vilket intresse har en bank av att driva fram en utveckling av ökad privat finansiering? Det måste vara den rimliga tolkningen av bankens vilja att föra ett ”fördjupat samtal” om finansieringen? Förutom det egna intresset av att sälja de vårdförsäkringar som SEB erbjuder och ökat låntagande finns även ett annat intresse. Ägare av SEB är Wallenbergsfären som också äger vårdbolaget Aleris som tjänar pengar på att utföra den privata vården. Aleris skriver i sin årsredovisning för 2009:

”Omfattningen av hälso- och sjukvårdstjänster som utförs åt och finansieras av försäkringsbolag och privata kunder är dock kraftigt stigande”

Sverige befinner sig just nu i en rörelse från en punkt med offentlig finansiering mot privat finansiering. Det är på flera sätt tydligt hur krafterna som driver mot privat finansiering är självförstärkande när de väl har kommit i rullning.

Frågan vi som medborgare och bankkunder bör ställa oss är: Vill vi att våra banker ska agera som institut för att försämra förtroendet för den allmänna välfärden så att de kan tjäna pengar privata lösningar?

Ps. SEB Rapporten har flera metodologiska problem som gör att man inte riktigt hänger med på slutsatserna. Formuleringen på frågorna är oklara och man får känslan av att de inte ger hela bilden. När det gäller de olika välfärdsinstitutionerna blandas värdeomdömen som ”trygg med” och ”mycket stort förtroende för”. Vilket knappas gör dem jämförbara. Cirka 73 procent är ”trygg med ” tandvård och 68 procent ”stort förtroende för” sjukvård. Läs själv och bedöm.