Kommunals utredare
Fakta, analyser och kommentarer
Pappa hemma OCH mamma på jobbet
Skaffa mamma ett jobb och göra pappa med barn. Det var 1960-talets slogan för den dubbla emancipationen, det vill säga frigörelse för både kvinnor och män. I den politiska debatten om jämställdhet i dag är fokus på att pappor ska vara hemma mer med barn. Den första halvan av slagordet, att det är lika viktigt för jämställdheten att mammor går tillbaka till arbete, talas det inte lika mycket om.
Forskaren Ann-Zofie Duvander, knuten till Stockholms universitets Linnécentrum för studier av europeisk socialpolitik, välfärd och familjedynamik visar att det är ett problem. Hon har undersökt föräldrars attityder till jämställdhet och hur länge de är föräldralediga. Slutsatsen är att könsfördelningen av uttaget av föräldrapenning är ett alltför trubbigt mått på jämställdhet.
Det som förvånar i studien är att de kvinnor som är mest positiva till jämställdhet är hemma medellång tid, det vill säga tio till fjorton månader. Kvinnor som är hemma kortare än tio månader är inte lika intresserade av jämställdhet. Det finns andra orsaker än jämställdhetssträvan till att de går tillbaka till arbete. Antingen har kvinnorna relativt dålig inkomst och därmed låg föräldrapenning eller är de högutbildade med jobb som det är svårt att vara borta länge från. Dagens Nyheter satte rubriken ”Mammornas karriärer avgör föräldrarledigheten” när de rapporterade om studien. Vad ska man dra för slutsats av detta? Smålandspostens ledare menar att DN-artikeln visar att ökad kvotering inte nödvändigtvis leder till mer jämställdhet utan till ”ökat tryck på förskolan, en sämre ekonomisk situation för familjerna och mindre tid i hemmet för samhällets minsta”. Den slutsatsen bygger på att 1. kvinnor kommer alltid tjäna sämre än män. 2. förskolans resurser går inte att öka. 3. det bästa för alla barn är att vara hemma så länge som möjligt. Alla de tre grundantagandena kan och bör ifrågasättas.
På ett seminarium i veckan hade Ann-Zofie Duvander en tolkning till varför de jämställdhetsivrande mammorna inte går tillbaka till jobbet. Kvinnor som är hemma medellång tid följer normen: både normen om att mamma ska vara hemma med barn ungefär ett år och normen om att vara positiv till jämställdhet. De ser inte att deras eget beteende krockar med strävan för jämställdhet. För öka jämställdheten behöver det bli tydligare att normen om att vara hemma ett år motverkar jämställdhetsnormen.
Ett skäl till att föräldrapenninguttag är ett trubbigt mått på jämställdhet är att det inte mäter hur länge kvinnor och män faktiskt är föräldralediga. Föräldrar, i synnerhet mammor, sprider ut föräldrapenningdagarna och är lediga fler dagar än de får ersättning för. Ann-Zofie Duvander ingår i ett projekt på Inspektionen för socialförsäkringen som tittar på en metod för att få fram statistik på faktisk föräldraledighet. Något vi föräldraförsäkringsnördar verkligen ser fram emot!
Så Kommunals beslut att verka för en tredelad föräldraförsäkring är bra. Forskningsstödet för att öronmärkta dagar ökar pappors uttag av föräldrapenningdagar är starkt. Men det räcker inte. Vi måste även förklara varför och övertyga om att mammor behöver gå tillbaka till arbete. Skaffa mamma ett jobb, också! Helst med en tillsvidareanställning där hon är välkommen tillbaka efter föräldraledighet och med bra villkor och lön så hon kan försörja sig själv och sin familj.
fredag 27 maj 2011
Av Ulrika Lorentzi
Utredningsenheten
