Kommunals utredare

Fakta, analyser och kommentarer

Lagom är bäst, varken för mycket eller för lite sjukskrivning – om självrisker och karens (2011)

Karensdagen slår hårdare mot de som arbetar långa pass. Det framgår av en rapport om självrisker och karens av Anna Hedborg.

Karensdagen innebär ett inkomstbortfall vid första dagens sjukfrånvaro. För den som har låg inkomst och små ekonomiska marginaler, som många av Kommunals medlemmar har, kan en dags inkomstförlust slå hårt. Många medlemmar har därtill långa arbetspass. Med nuvarande utformning av karensdagen innebär det ett större inkomstbortfall för dem än för andra. Kravet att karensdagen ska avskaffas är vanligt återkommande på förbundets kongresser.

De som arbetar långa pass drabbas särskilt hårt

Eftersom karensdagen inte har konstruerats som en femtedel av veckoinkomsten, utan som första hela dagens (eller nattens) inkomst förlorar alla som råkar bli sjuka när de har ett långt arbetspass en större andel av sin inkomst än alla de hel- och deltidsarbetande som har en jämn arbetsfördelning fem av veckans sju dagar. För den som både arbetar deltid och långa pass blir det ännu värre. Första arbetspassets inkomst blir för dem en ännu större andel av månadens inkomst.

Lika stort avdrag för alla

Ett förslag om karensavdrag remissbehandlades 2004 men blev aldrig genomfört, trots att de allra flesta remissinstanserna var positiva till förslaget. Karensavdraget skulle innebära ett avdrag på en femtedels veckoinkomst i stället för en dags/ett arbetspass inkomstbortfall. Därmed skulle problemet för dem med koncentrerad (del)tid lösas. De personer som har flera arbetsgivare och som med dagens system riskerar att få flera karensdagar i samma sjukperiod skulle också få samma inkomstbortfall som alla andra. Att den som går hem sent på eftermiddagen och blir sjuk klarar sig med bara några timmars avdrag skulle också lösas mera rättvist.

Att löntagare med koncentrerade arbetspass behandlas som alla andra är ett viktigt krav för Kommunal. Deras karensavdrag bör motsvara en femtedel av veckoarbetstiden. För de ytterligare timmar som arbetspasset omfattar bör de, som andra, få sjuklön. Tungt, viktigt och oundvikligt nattarbete ska ska inte drabbas av extra pålagor.

Utforma avdraget på ett nytt sätt?

Ett karensavdrag skulle lösa stora problem för dem som arbetar långa arbetspass. Men ett helt inkomstavdrag för en dags frånvaro är kännbart för den som har små eller inga ekonomiska marginaler. Därför diskuteras i rapporten också om självrisken kan utformas på bättre sätt än som en karensdag/ett karensavdrag. Här har Kommunal inte satt ned foten, men tycker att det är viktigt med diskussion inför den parlamentariska socialförsäkringsutredningens arbete.

– En tanke är att man kanske istället skulle ha halv ersättning i tre dagar, som dessutom skulle kunna ligga som till exempel dag 1, dag 5 och dag 10 i sjukfallet. Det skulle innebära att man kanske överväger att gå tillbaka till arbetet när halvkarensdagarna kommer istället för, som nu oftast sker, efter hela veckor.

– En annan tanke är att arbetsgivare och arbetstagare antingen genom lagstiftning eller avtal kommer överens om att sätta in pengar motsvarande till exempel tre karensdagar på ett sparkonto för arbetstagaren. Visserligen kan detta ses som ett tvångssparande ur löntagarnas lönepott. Det skulle ändå lindra likviditetsproblemet för den låginkomsttagare som i praktiken har svårt att skapa sin buffert. Den som tagit ut pengarna under året får mindre kvar att ta ut när året är slut. Som idag har man fått betala karensen själv. Men man har i alla fall haft pengar i reserv.