Kommunals utredare

Fakta, analyser och kommentarer

Kongressrapport: Vattna, gödsla, gallra – Dags för Kommunals jordbrukspolitik att slå rot (2010)

Förbundsstyrelsen beslutade i november 2008 att tillsätta en näringspolitisk arbetsgrupp med uppdrag att ta fram en sammanhållen politik för Kommunal inom jordbruket och dess relaterade verksamheter. Uppdraget är att identifiera och beskriva de viktigaste näringspolitiska faktorerna för näringarna och att föreslå Kommunals jordbrukspolitiska prioriteringar. Politiken omfattar jordbruket, trädgårdsodlingen och hästnäringen. Näringarna sätts dock in i ett vidare sammanhang i beskrivningarna. Hos Kommunal utgör dessa näringar en del av området Djur och natur.

Faktaunderlagen är både ämnade att stödja kongressrapportet och att användas för att bygga upp kunskap kring frågor som berör jordbruket, trädgårdsodlingen och hästnäringen.

Inledning

Jordbruket berör oss alla. Både för att det utgör grunden i vår livsmedelsförsörjning, för att det har betydelse för sysselsättning och försörjning på landsbygden och för att det till stor del skapar vårt landskap. Få av oss är dock väl insatta i hur jordbrukets villkor och roll i samhället utformats. Denna verklighet speglas även i Kommunal.

Sedan Lantarbetareförbundet och Kommunal gick samman i ett nytt förbund år 2002, har de näringspolitiska förutsättningarna för jordbruket förändrats såväl globalt som i EU och i Sverige. Den globala handeln med livsmedel och andra jordbruksprodukter har vuxit sig starkare. EU:s gemensamma jordbrukspolitik som i hög grad påverkar Sveriges jordbruk, har gått in i en omfattande förändringsprocess. Samtidigt har klimatfrågan och dess kopplingar till jordbruket blivit en viktig fråga på den politiska agendan. I Sverige har hästnäringen vuxit avsevärt. Hästrelaterade verksamheter hör till de populäraste fritidssysselsättningarna, med följd att näringen växer och förändras. Dessa frågor och fler därtill påverkar förutsättningarna för dessa näringar, och ryms i kommunalarnas vardag.

Jordbrukets främsta inriktning är produktion av livsmedel och livsmedelsråvara, det vill säga odling och djurskötsel. Även foderproduktion räknas dit. Den största delen av fodret går direkt in i djurskötseln, det vill säga i animalieproduktionen, och till hästhållningen. Hästhållningen överlappar till viss del jordbruket och skiljer sig i andra delar avsevärt. Trädgårdsodlingen har mycket gemensamt med jordbruket, både vad gäller produktionsförutsättningar och politiska regleringar, därför omfattas även trädgårdsodlingen i avsnitten om jordbruket, när inget annat anges. Exempel på produktionsinriktningar utöver den livsmedelsrelaterade produktionen, är produktion av förnyelsebar energi, ovan nämnd hästhållning och olika former av turism- och rekreationsrelaterade verksamheter.

Politik

Bland de näringspolitiska faktorer som påverkar jordbruket, har jordbrukspolitikens inverkan på marknaden och på företagens ekonomi särskilt stor betydelse. Politiskt sett är jordbruket helt integrerat inom EU och handel med jordbruksprodukter är fri inom unionen. Det innebär att alla övergripande politiska beslut vad gäller regleringar kring jordbruket, fattas på EU-nivå och att de besluten i sin tur utgör ramarna för medlemsstaternas nationella politik.

EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP) omfattar jordbruksbudgeten som finansierar EU:s jordbruksstöd. Jordbruket inom EU är uppbyggt på premissen att en betydande del av dess finansiering sker via politiskt beslutade stöd. Det innebär att stöden är ett avgörande komplement till den intäkt som avsalupriserna ger. Ett av de viktigaste målen med GJP har varit att behålla jordbruket och livsmedelsproduktionen inom EU. Men politikens utformning har också medfört ett antal oönskade effekter. Marknadens inverkan på produktionsbesluten har försvagats så mycket att alltför stora överskott producerats av vissa varor. Tillsammans med EU:s handelshinder har överskotten hårt drabbat jordbruk och ekonomier i fattigare länder utanför EU, genom en dumpande effekt på världsmarknadspriserna. Det europeiska jordbruket bär också ansvar för flera allvarliga miljöproblem. Politiken har med andra ord inte haft optimal inverkan på näringen utan har i flera avseenden gjort jordbruket både ineffektivt och orättvist.

Geografi

Det svenska jordbrukets förutsättningar varierar kraftigt, sett över landet. Breddgradernas betydelse för antalet soltimmar, medeltemperaturer och odlingssäsongens längd är påtaglig och har stor inverkan på jordbrukets produktion. Landskapens olika utformning och varierande tillgänglighet så väl som olika klimat, bidrar också till att produktionsinriktningarna är olika vanliga i olika delar av landet.

Jordbrukets betydelse för sysselsättning och försörjning på landsbygden varierar, men är på det hela taget mycket viktig för landsbygdens utveckling och för människors möjlighet att leva och verka i hela landet.

Årstiderna

Årets olika årstider har stor inverkan på produktionen inom både odling och djurskötsel. Jordbruket har fortfarande, trots hög mekanisering, tydliga arbetstoppar under jordbruksåret. Det gäller framför allt under vårbruk och skörd. Därtill finns perioder då arbetsåtgången är betydligt lägre. Detta har lett till en lång tradition av säsongsanställningar inom jordbruket. Säsongsanställningar ger ofta en lägre årsinkomst och sämre trygghet i fråga om försörjning och arbetsvillkor.

Det är också mycket vanligt att arbetstagare från andra länder, migrantarbetare, anställs för att möta arbetsbehovet under dessa intensiva perioder. Detta gäller framför allt inom frilandsodlingen men även i andra produktionsinriktningar.

Migrantarbetare har ofta en svagare ställning på arbetsmarknaden. De saknar många gånger både sociala nätverk och färdigheter i språk, och lider till följd av detta många gånger brist på information om arbetsmarknadens regler och om kollektivavtalet. Därför har många migrantarbetare begränsade möjligheter att hävda samma villkor som andra.

Den fackliga organisationsgraden bland lantarbetare har varit nämnvärt låg genom fackföreningarnas hela historia. Det kan både vara en följd av och en bidragande faktor till högre förekomst av säsongsanställningar och undermåliga arbetsvillkor för migrerande arbetskraft i jordbruket.

Ett vidare perspektiv

I ett program som behandlar näringspolitiska frågor, får traditionellt fackliga frågor kring till exempel arbetsvillkor och arbetsmiljö mindre utrymme än vad som är vanligt i fackliga sammanhang. Genom att överblicka förutsättningarna för hela näringen, skapas en bild som berättar om näringens potential att utvecklas och förändras. Den kan också berätta om bakgrunden till de arbetstagareförhållanden som råder.

Vid de konferenser som genomfördes av kongressarbetsgruppen, bekräftade deltagarna antagandet om att kunskapen kring jordbruksrelaterade frågor i Kommunal generellt sett är låg. Samtliga 177 deltagare uppskattade kunskapsnivån som otillräcklig. Detta program syftar till att öka Kommunals kunskap i frågor som påverkar näringarna, om näringarnas utveckling och därmed också om förutsättningarna för de anställda.

I denna kongressrapport presenteras också förslag till prioriteringar mellan olika områden som Kommunal anser vara viktiga för näringens framtid. När det gäller

hästnäringen var uppdraget att beskriva näringen och att föreslå en facklig strategi för de viktigaste utmaningarna inom näringen. Mot bakgrund av detta har förslagen givits en något mer direkt koppling till arbetssituationen inom näringen.

Näringspolitikens omfattning

Frågor kring konkurrens och finansiering har tillsammans med politiska regleringar avgörande betydelse för jordbruket och andra näringars förutsättningar att utvecklas till omfattning och inriktning. Att genomlysa de näringspolitiska förhållanden som råder och att öka kunskapen i sakfrågor och om befintlig politik, är nödvändigt när Kommunal ska fastställa sina politiska prioriteringar för jordbruket. Utifrån Kommunals roll som fackförbund, kan det vara lämpligt att förtydliga att värdet med de näringspolitiska prioriteringarna är att skapa ett förhållande till olika händelseförlopp och rådande omständigheter som i förlängningen påverkar frågor av mer grundläggande facklig karaktär.

Utöver näringspolitiska förhållanden har förbundsstyrelsen beslutat att belysa samband och effekter i fråga om klimatförändringarna och jordbruket. Klimatfrågan och andra miljörelaterade frågor utgör en del av de näringspolitiska förutsättningarna. Kunskap kring klimatförändringarnas inverkan på samhället och framför allt jordbruket är nödvändig för att Kommunal ska kunna göra korrekta prioriteringar när det gäller jordbrukspolitiska frågor.

Denna kongressrapport beskriver Kommunals strävan och målsättningar kring jordbrukssektorn. Med konkreta prioriteringar skapas förutsättningar för det som Kommunal vill uppnå med sin politik.

Kommunals medlemmar finns såväl inom jordbrukets produktion som i konsumentledet. Medlemmarna serverar två miljoner måltider varje dag. Detta är bakgrunden till att Kommunals prioriteringar på området har sin utgångspunkt i produktionen samtidigt som konsumentperspektivet vägs in i helheten. Kommunal har genom alla sina arbetsplatser och medlemshushåll dagligen kontakt med medlemmarna som tillsammans kan utöva stor konsumentkraft. Närvaro vid både jord och bord, medför att Kommunal har möjlighet att driva frågor som berör såväl produktion som konsumtion.

Många av de områden och frågor som belyses i denna rapport samt i tillhörande underlagsmaterial, är nya för en stor del av Kommunals organisation och medlemmar. Samtidigt är kunskapen på området hög, och delar av politikområdena är väl etablerade, inom delar av Kommunal. Materialet spänner därför över såväl grundläggande beskrivningar som djupare analyser. Det är angeläget att utforma underlag och politik så att de kan vara relevanta för hela Kommunal. Ambitionen är att både de som dagligen arbetar och lever med frågorna och de som berörs på ett mer indirekt sätt ska kunna känna igen sig. Det är först då politiken blir meningsfull för hela organisationen.

Struktur med underrapporter

Innehållet i kongressrapporten Vattna, Gödsla, Gallra! bygger på tre belysande och problematiserande skrifter med underlagsmaterial samt på resultaten från konferenserna som genomfördes tillsammans med avdelningarna. Syftet med underlagsmaterialet är att ge läsaren en kunskapsgrund att stå på, för att kunna bedöma de politikförslag som presenteras.

Den näringspolitiska underlagsskriften är den mest övergripande. Den beskriver översiktligt jordbrukets och trädgårdsodlingens grundläggande förutsättningar och utformning. Den beskriver också hur näringarna påverkas av konkurrens, ekonomiska faktorer och några av de politiska mål och regleringar som berör dem.

Klimatförändringarna är en mycket angelägen och aktuell fråga som tillsammans med flera andra miljöfrågor har många kopplingar till odling och djurskötsel. Näringarnas förutsättningar påverkas i hög grad av utvecklingen på området. Detta är bakgrunden till det mer avgränsade underlagsmaterial som översiktligt beskriver klimatfrågan och dess kopplingar till jordbruket. Underlagsmaterialet om hästnäringen har gjorts med ett särskilt jämställdhetsperspektiv. Det beskriver och analyserar vad som kännetecknar hästnäringen och arbetet inom hästnäringen i dag.