Kommunals utredare

Fakta, analyser och kommentarer

Insikter och fakta om ojämlik hälsa (2010)

Den psykiska och fysiska ohälsan har brett ut sig bland Kommunals medlemmar under en tjugoårstid. Allt fler mår allmänt dåligt, har långvarig sjukdom med minst en diagnos, känner ångest, oro eller ängslan, är påfallande trötta på dagarna eller på kvällarna, har sömnstörningar, huvudvärk, värk i muskler och leder. En ökande andel rapporterar också att de arbetar under vridna, krokiga eller på annat sätt olämpliga ställningar, att de utsätts för upprepningar och ensidiga rörelser, att arbetet är psykiskt ansträngande.

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 7–11 juni 2010.

En stor andel utsätts för dagliga tunga lyft. Indikator efter indikator visar dessutom på att skillnaderna ökat kraftigt gentemot övriga på arbetsmarknaden under den undersökta perioden.

I skriften Social determinants of health (hälsans sociala bestämningsfaktorer) skriver Richard Wilkinson och Michael Marmot att dåliga förutsättningar kan vara relativa eller absoluta. Det kan handla om att sakna materiella tillgångar eller äga små sådana, man kan ha dålig utbildning, otrygga anställningar, man

kan fastna i ett arbete där arbetsmiljön är hälsofarlig och de övriga villkoren är dåliga. Dåliga förutsättningar kan även handla om att bo dåligt eller att försöka uppfostra sina barn under svåra omständigheter, till exempel med knappa resurser. Det kan även handla om att leva på en dålig pension.

En del eller samtliga av dessa olika begränsningar brukar drabba samma personer under olika faser i livet, vilket betyder att man kan utsättas för hälsopåfrestningar under långa perioder i livet. Ju längre tid människor lever under pressade ekonomiska och sociala omständigheter, desto mer slitna blir de och desto mindre sannolikt blir det för dem att åldras friska och lyckliga. Och även om dessa villkor inte försämrats i absolut mening kan upplevelsen vara densamma om de egna villkoren inte utvecklas i takt med andras. Relativt försämrade villkor kan vara tillräckligt för känslan av att inte ha kontroll över sitt liv och därmed påverka hälsan.

En trolig förklaring till individuella skillnader i hälsa är arvsanlag eller skillnader med avseende på tillgång på socialt stöd eller andra enskilda faktorer som ger fördelar till vissa individer och nackdelar till andra. Det kan förklara varför det, till exempel, är skillnad mellan två medlemmar i Kommunal. Men de skillnader som med hjälp av olika indikatorer har påvisats i denna rapport innebär att de som saknar förutsättningar för att ta kontrollen över de faktorer som bestämmer hälsan finns oftare bland Kommunals medlemmar.

Då är det inte längre enbart en fråga om individuella skillnader utan om skillnader mellan grupper och därmed om gemensamma och specifika villkor för den utsatta gruppen. Sämre förutsättningar innebär sämre kontroll och sämre hälsa.

Det Kommunals medlemmar säkert har gemensamt är sina arbetsvillkor och sin arbetsmiljö. Det kan därför finnas anledning att rikta särskild uppmärksamhet mot arbetsförhållandena för att söka förklaringen till en systematisk relativ försämring gentemot andra grupper. Även om det skulle vara andra livsvillkor än arbetet som är specifika för Kommunals medlemmar och som lett till relativa försämringar jämfört med andra kan arbetslivets villkor vara nyckeln till lösningen. En god arbetsmiljö med meningsfulla arbetsuppgifter, som Kommunals medlemmar anser sig ha, trygga anställningsförhållanden, som många av Kommunals medlemmar inte har, och möjligheter till utveckling och inflytande, som, liksom delar av den fysiska och psykiska arbetsmiljön kan bli bättre, fungerar som skyddsfaktorer som kan förstärka hälsan och individens förutsättningar att ta kontroll över sitt liv.