Kommunals utredare

Ett hästjobb för Kommunal (2010)

Rapporten visar att det starka engagemanget för hästarna bygger en stark yrkesstolthet bland hästnäringens yrkesgrupper. Däremot undergrävs yrkesstatusen av vaga kvalifikationskrav, bristande arbetsförhållande och oklara uppdelningar mellan arbete och hobby.

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 7–11 juni 2010.

Sammanfattning

Hästnäringen är en brokig och skiftande näring både när det gäller förhållanden och verksamheter. Totalisatorspelet på trav- och galoppsporten genererar tillsammans med ridskolorna en bred social förankring av näringen i samhället. Hästen är upphov till lika mycket glädje som arbete, både ideellt och avlönat. Det ökande hästantalet, under främst 1980- och 90-talet, har skapat en stor mängd arbetstillfällen. I samma takt har intresset för hästar, främst bland yngre tjejer, vuxit. Detta har gett upphov till att hästar blivit en stor och bred hobby som både aktiverar ungdomar och vuxna.

Med åren har det skett en ökad professionalisering av näringens olika sektorer, vilket har inneburit en ökad efterfrågan på utbildad och kompentent personal. Intresset för hästar, liksom branschens efterfrågan, har skapat en explosionsartad ökning av antalet utbildningar, på olika nivåer, med inriktning mot häst. Trots att näringen har utvecklats inom flera olika delar och på flera fronter genom åren så har mycket av utvecklingen i stallet och den direkta arbetsmiljön mer eller mindre stått still. Fostrandet in i näringen samt de starka känslorna till hästen hamnar ständigt i konflikt med ett hållbart arbetssätt och en säker arbetsmiljö.

Intervjuerna visar att det starka engagemanget för hästarna bygger en stark yrkesstolthet bland hästnäringens yrkesgrupper. Däremot undergrävs yrkesstatusen av vaga kvalifikationskrav, bristande arbetsförhållande och oklara uppdelningar mellan arbete och hobby.

Arbetsdelningen utifrån kön inom näringen är tydlig. Kvinnor arbetar i högre grad som hästskötare och finns därigenom närmare hästen. Män har i större utsträckning högre positioner, som till exempel tränare eller försteman, och utför oftare arbete som inbegriper någon form av maskinanvändning. Denna arbetsdelning medför att kvinnor i större omfattning än män påverkas av den bristande arbetsmiljön och de bristande arbetsförhållandena, vilket bland annat syns i olycksfallsstatistiken.